Kremls roll i flyktingkrisen

Kriget i Syrien har pågått i några år nu. De senaste månaderna har strömmen av flyktingar eskalerat från Turkiet till Grekland/EU. Många av dessa flyktingar verkar ha varit en längre tid i Turkiet men har nu bestämt sig för att ta risken att ta sig vidare.

Jag har ett visst intresse av säkerhetspolitik och tycker mig nu se vissa pusselbitar falla på plats.

Innan vi går vidare kan jag bara upplysa den som inte redan visste det om en sak. I vissa regionala och globala stormakters ambitioner, tas ingen NOLL hänsyn till människoliv. Att agera indirekt genom sina respektive underrättelsetjänster är också standard. Och man drar sig inte för något för att uppnå sina mål.

Först några klargöranden om vem som gillar vem, officiellt och mindre officiellt.

Väst och Ryssland är inte så goda vänner efter Georgien och Ukraina. Turkiet och Armenien är bittra ovänner efter en massaker i början av 1900-talet. Armenien och Ryssland har ngt fostiga relationer, trots att Armenien tvingades in i tullunionen. Ryssland och Turkiet har blivit nya bästisar. Turkiets underrättelsetjänst är också enligt rykten kompisar med Irans dito. Även Turkiets ärkefiende Grekland har via det nya styret där blivit bästisar med Ryssland. 

Iran och Assadregimen är Rysslands förtrogna i Mellanöstern. I Jemen stödjer Iran den ena sidan (houthi) och Saudi den andra sidan (som också stöds av IS/AQ). Jemens återförening gick sådär.

Saudi och sunnistaterna hatar Assad och Iran. Saudi är dock polare med USA och väst pga oljan. Har jag sagt att Saudi är ett riktigt skitland? 

Huvudkontrahenterna i regionen är alltså Saudi och Iran.

Globalt är det US/EU och Ryssland, med Kina på ett hörn.

Rent militärt är Ryssland en fattig dvärg i jmf med USA. Jmf med EU är man mer med på banan, dock står ju USA genom Nato för de flesta EU-länders säkerhet.

Hur kan man då i Kreml intervenera för att söndra fienden?

En idé är att stödja en EU kritisk rörelse i Grekland så att de fortsätter sin slöseripolitik och går bankrutt. Vilket man gjort med framgång. Man kan också stödja liknande rörelser i övriga EU! Där får vi se hur det går.

Man det skulle också passa rätt bra om man ger lite bränsle åt dessa rörelser genom att fixa en flyktingkatastrof och sedan exempelvis be Turkiet att indirekt tvinga iväg flyktingarna mot Grekland/EU. Vilket synes ha börjat ske då många Syrier som varit i Turkiet flera år, nu tar sig mot EU. Denna rörelse av flyktingar kommer få ekonomiska och politiska effekter i EU.

Ryssland stödjer som sagt även Assad och Iran, vilket eldar på konflikten i Syrien och genererar fler flyktingar. De senaste dagarna verkar det även som att Ryssland mer aktivt tar del i striderna. Ryssland stöd till Iran eldar också på konflikten i Jemen, där folk dock inte verkar kunna fly på samma sätt pga det geografiska läget. Då Saudi är indragen i den konflikten hoppas man kanske att stödet till Assads fiender minskar och Syrienkriget kan pågå längre.

Turkiets agerande mot kurderna i Turkiet och det obefintliga stödet vs Daesh minskar inte heller magnituden av katastrofen, milt sagt.

Ryssland har alltså allt att vinna på att katastrofen blir så utdragen som möjligt och att en strid ström flyktingar söker sig till EU. Man är inte intresserade av ett snabbt avgörande, utan är nog nöjda med att det pågår en konflikt så länge det går. Ser man hur konflikten utvecklats de senaste åren där kngen sida verkar få ett övertag, kan man nästan tro att någon i bakgrunden tillför tillräckligt med mtrl för att hålla Assad under armarna, men inte för mkt så han vinner. Till sin hjälp tar man Turkiet och Iran.

Iran är inte heller egentligen intresserande av ett avgörande, det är alltid väldigt praktiskt att ha pågående konflikter nära gränserna för att kunna använda retoriskt i inrikespolitiken.

Turkiet har haft slitningar i landet (utöver den gamla kurdfrågan) de senaste åren. Resan från sekulär stat till religiös dito är något krokig med gropar i vägen. Kanske behövs det lite samlande yttre & inre fiender att rikta blicken mot?

Sammanfattningsvis kan det alltså vara så att Ryssland i bakgrunden driver denna konflikt som en del i sina maktambitioner. Eller så har jag helt fel, vi lär nog aldrig få veta det. Men den intresserade kan läsa om hur Algeriets underrättelsetjänst underbyggde och radikaliserade en terrorrörelse, för att få fria händer mot densamma. Så jobbar vissa underrättelsetjänster.

Fire away Rysslandsälskare!

Rysk propaganda i Karlstad

Som (nästan) alla vet går den ryska propagandamaskinen på högvarav sedan en lång tid tillbaka. En del i propagandamaskineriet är de ryska beskickningarna utomlands. Ryska ambassaden i Sverige gjorde nyligen sin entré på twitter, men har legat ganska lågt än så länge. Iaf i jämförelse med sina betydligt mer aktiva kollegor i UAE och Russian Mission to Geneva, vilka är bland de flitigaste megafonerna (Rysslands MFA  huvudkonto undantaget).

Genom ett tweet från ryska ambassaden kom det till min kännedom att Rysslands biträdande ambassadör har varit på Utrikespolitiska föreningen i Karlstad och haft en propagandashow. Av twitterrapporterna därifrån synes i vart fall en del av deltagarna roas av och genomskåda den Ryska propagandan, men jag kan anta att det fanns en del där vilka var mottagliga för den vinklade och felaktiga informationen.

Det vore kul att veta hur hårt grillad han blev, om alls, och vilka frågor som ställdes. Rent allmänt vore det väl bra om det fanns någon motkraft under liknande tillställningar, vilka kunde återge en mer rättvisande bild (jag utgår från att det var Kremls propaganda som levererades) av verkligheten. Kanske något för ett nyvaknat psykologiskt försvar att hålla ögonen på.

 

Tidigare event på föreningen är nedanstående;

Jämställdhet och lika rätt med Anders Wallner UPF Karlstad, Jämställdhetskommiten och Gröna studenter bjuder in till föreläsning om jämställdhet och lika rätt med Anders Wallner, Partisekreterare för Miljöpartiet. Anders Wallner kommer prata om jämställdhet, lika rätt och feminism.

Per Enerud 18 maj som pratat om hur situationen i Israel påverkats av immigrationen från gamla Sovjetstater.

Pierre Schori den 12 april som pratat om situationen i Afghanistan.

Föreläsing om EU som arbetsmarknad den 12 april.

Jonas Sjöstedt (V) den 7 mars som pratat om EU och Euron.

Föreningen är enligt sig själva sjukt neutrala, obundna och anslutna till Utrikespolitiska förbundet Sverige (UFS). Men talarlistan ovan med Kommunister, Ryssambassadörer, grönkommunister och Pierre Schori får mig att fundera lite. Eller är de helt enkelt någon känd vänsterhistoria som jag missat?

 upfkarlstad

 

Rysk psyops i tidningarnas insändare?

Dödaträd nyheterna och TV fylls av olika nyttiga idoter som på olika sätt direkt eller indirekt förminskar Rysslands farlighet/ambitioner. Det kan handla om att okritiskt förmedla budskap från TASS eller RT eller att ta in kända rysskramare som Sven Hirdman. All redaktionell text tolkas dock ofta som en nyhetsrapportering eller en åsikt från en makthavare eller från tidningen.

En annan sak är insändare. En insändare ger sken av att gemeneman tycker något. Kanske din granne eller en släkting. En insändare talar till en annan del av folks medvetande än direkta budskap från maktahavare eller politiska tyckare.

I dagens Metro gavs denna insändare väldigt mycket redaktionell plats. Pga sin storlek måste redaktionen ha gjort överväganden om att stryka andra insändare och låta denna ta 1/3 sida i tidningen. Man kan ställa sig frågan varför? Är det så att man bara är naiv och låter någon komma till tals i en aktuell fråga? Har man en egen agenda och vill få fram detta budskap? Är insändaren ”Anders” egentligen någon som sitter på ryska ambassaden och sprutar ur sig insändare i förhoppning om att få dem publicerade i någon blaska? Eller är det en kombination av ovanstående?

I vilket fall som helst bör tidningarna vara ganska observanta på vad som publiceras. Naturligtvis har vi åsiktsfrihet i Sverige och tidningarna för nästan publicera vad de vill, men jag tror man är väldigt naiva. Det kanske hade varit lämpligt med en kommentar eller låta någon med motsatt åsikt få komma till tals. Vi ska nämligen komma ihåg att detta inte rör vilken banal fråga som helst, utan detta rör vår säkerhet som nation och vi har en granne som med alla medel försöker få oss att avstå från medlemsskap i NATO och militär upprustning.

 

 

Vänsterns nya taktik-en bluff

 

De senaste veckorna har jag noterat att den svenska vänstern har ändrat taktik avseende frågan om hotet från Ryssland med anledning av dess aggressioner mot sina grannländer.

Som alla känner till var VPK under 60-talet nedlusat med Moskvatrogna kommunister. Detta är ingen hemlighet och både Lars Werner och CH Hermansson har sagt att de tillsammans ledde arbetet för en ”modernare” vänster. Även Lars Ohly som länge vägrade att sluta kalla sig kommunist har bekräftat den bilden. Om ord motsvarar handling kan man fundera kring.

En sak är säker, oavsett hur mycket V och vänsteranstrukna opinionsbildare har talat om att de lämnat anknytningen till Moskva, har man alltid förminskat och hånat alla som sagt att Ryssland är ett hot. Ordet minkar har använts lika flitigt rörande försvarsfrågor som djurrättsfrågor.

Även tidigare i år försökte man förminska det skeende som spelades upp inför våra ögon, när Ryssland iscensatte ett strategiskt överfall på Krim och senare lät sina horder välla in i östra Ukraina. Den av Ryssland avlönade f.d. Moskavaambassadören Hirdman gjorde sitt bästa i aktuellt i feb/mars för att förringa Rysslands agerande.

 

Nu har dock något hänt. Det första tecknet som kom var när Gudrun Schyman i sin helsnurriga debattartikel i Expressen sa att det var främmande makt jobb att vara här med ubåtar och snoka. En f.d. partiledare för kommunisterna säger nu alltså att ubåtar kan finnas här. Ur Ryskt perspektiv är det naturligtvis deras jobb att snoka här (och vårt jobb att tvinga upp/ner dem). Den förberedde överlever…..Sen kommer Fi:s variant på lösning och det är någon form av genusdialog med Moskva…tjena.

Även Hirdman satt återigen i TV. Den här gången talade han om ett starkt försvar. Men budskapet då var att vi inte ska provocera Ryssland med ett närmande till NATO. Dvs ta det lugnt, gör inget förhastat.

Det tredje tecknet kom igår i SVT Agenda. Där stod Jonas Sjöstedt och pratade om Rysslands aggressiva beteende och att Försvarsmakten agerat bra under den senaste operationen.

För oss som följt debatten i många år kan detta till synes vara revolutionerande. Har Vänstern plötsligt ändrat inställning?

Vid en snabbtitt kan man kanske tro det, budskapet från Vänstern är dock. Förhasta er inte, ta det lugnt, vänta och se. Säkerhet byggs långsiktigt så sitt still i båten. (Ett försvar byggs mycket riktigt långsiktigt, varför det absolut inte går att sitta still i båten. Det tar åratal att återställa en förlorad försvarsförmåga. Något som visade sig tydligt i inlednigen av andra väldskriget.)

Alltihop är alltså bara ett retoriskt knep. Man har insett att det börjar mullra i folkdjupet, folk känner obehag inför Rysslands agerande och vill att politikerna bekräftar det som sker och kommer med en lösning.

Troligen har Sjöstedt haft långa samtal med någon PR-byrå och kommit fram till att man nu måste erkänna Rysslands aggressiva framtoning, för att få folk att känna sig sedda. När man väl har erkänt och bekräftat folks oro så kan man egentligen säga vadsomhelst sen. Folk känner sig sedda och nöjer sig med det. Tillbaka till surdegen, Jonas har bekräftat att Ryssarna verkar lite farliga.

Det gamla psykologiska knepet bekräftelse. Ofta räcker det. Jag/vi bekräftar problemet=mottagaren nöjd. Några lösningar behöver inte levereras.

Innehållet är alltså precis detsamma som förut, men man levererar det i nytt omslagspapper. Låt er inte luras av vänsterns nya retorik!

Ubåtsjakten i Stockholm-ett möjligt scenario

Den 11 oktober infiltrerade en Triton-2 den svenska skärgården. Syftet var att byta ut tidigare applicerad utrustning för avlyssning i området runt Möja i Stockholms skärgård. Triton-2 utgick från en moderubåt längre ut till havs (räckvidden är ca 60 sjömil). Operationen kommer att göras i flera steg då uthålligheten på Triton-2 är begränsad. Man medför även en dykfarkost enligt bilden nedan. Den 13 oktober får man vissa tekniska problem på moderubåten som måste dra sig tillbaka.

Triton-2

 Dykarfarkost

14 oktober sänder GRU ett meddelande till Triton-2 om att urnästling måste ske skyndsamt.

Samtidigt ges instruktioner till det liberiaflaggade ryska fartyget NS Concord att bege sig till området för att assistera. 

15 oktober. NS Concord anländer till området utanför den svenska territorialgränsen för att assistera i operationen. Då moderfarkosten har avlägsnat sig har Triton-2 tvingats kvarstanna inomskärs så man inte haft möjlighet att ansluta till moderubåten.

16 oktober gör Triton-2 ett nödanrop från sin position nära Kanholmsfjärden då NS Concord saknar möjlighet att motta krypterad sändning. Man sänder okrypterat, men i kod. Man meddelar att man avser att försöka ta sig ut till NS Concord den påföljande natten, då företaget ännu inte bedöms vara upptäckt.

NS Concords rutt

Den 17 oktober inser man att läget är prekärt då man bedömer att det inte går att nå NS Concord och att man helt saknar möjlighet att urnästla ur området, inklusive medhavd miniubåt. Man begär instruktioner från operationsledaren i Kaliningrad och får svaret att man skall förflytta båten till djupast möjliga område och där överge den. Man skall sedan initiera ett förutbestämt flyktprotokoll. (Denna sändning spåras och pejlas av FRA vilket man är medveten om, men man bedömer att svenska marinen inte skall agera så snabbt på det pejlade meddelandet). Sagt och gjort börjar man förflyttningen. Planen är att sänka miniubåten och att därefter fly mot Stockholm för vidare transport hem. Dessvärre bryter man ytan i Kanholmsfjärden samtidigt som en pensionerad sjöofficer är på väg ut till sin sommarstuga på Träskö-Storö. Denne ringer upp sina gamla kollegor på Marinstaben och rapporterar vad han sett. Marinen agerar snabbt och för fram alla tillgängliga resurser.

Som vid alla liknande operationer finns det en organisation iland för att understödja en eventuell flykt om det skulle behövas.

Besättningen lyckas föra ut miniubåten till det förutbestämda området där den överges. Efter att Triton-2 har övergetts plockas besättningen upp av en snabbgående motorbåt. Båten fanns tillgänglig vid en sommarstuga på Värmdö. Sommarstugan ägs av ett svenskt aktiebolag med verksamhet i Ryssland. De 25-åriga stekarna Jon-Jon och Pirre ser delar av det ovanstående förloppet när de passerar med sin ribbåt men fattar ingenting då de mest är intresserade av att hälla ut några liter skumpa i diskhon på Seglarbaren i Sandhamn den kommande helgen.

De ryska sjömännen förs i land av sin kontakt på Värmdö där de utrustas med civila kläder och polska pass. Därefter skjutsas de till Värmdö kyrka och tar buss 438 kl 18:02. Efter ett bussbyte är de framme vid Slussen kl 19:00. På kvällen den stegar besättningen in på den ryska ambassaden i Stockholm. Där kommer man bli kvar under några veckors tid, tills dess man anser att det är möjligt att ta dem ur landet.

Den svenska Marinen övergår snabbt från det initiala sökandet i Kanholmsfjärden till att försöka stänga av flyktvägarna ut till NS Concord. Man lägger ut temporära lyssnarbojar och Visby-korvetterna patrullerar utanför den inre skärgården. Endast minsvepare (som kan hitta liggastillande objekt på botten) kvarstannar i området runt Kanholmsfjärden. Längst ut fattar det svenska ubåtsvapnet posto.

18 oktober NS Concord lämnar området då man inte längre behövs.

Säkerhetspolisen sätter ryska ambassaden under bevakning, ett dygn för sent. Dessvärre har de gamla rutinerna för att hantera dylika inträngningar inte övats på länge, då man mestadels hänger runt extrema inrättningar av religiös natur numera.

Marinen fortsätter sökandet under 3 veckors tid, för att utesluta att det rör sig om en Pirhana, vilken kan ligga stilla på botten under c:a 20 dagar. Minsveparna fortsätter sökandet efter eventuella övergivna mindre dykfarkoster eller miniubåtar. Man upptäcker dock inget. I slutet på november får Marinen nya indikationer på främmande verksamhet i skärgården då Triton-2 hämtas hem till Kaliningrad. Även denna gång får man gå hem tomhänta.

Pirhana

Hade resultatet blivit annorlunda om inte svenska politiker hade massakrerat den svenska Marinen?

Nu gör man vad man kan med de tillgängliga medel man har. Den gamla generationen ubåtsjägare har gått i pension och deras materiel har avrustats. Man saknar Hkp med ubåtsjaktskapacitet. Det är inte osannolikt att man hade kunnat nå bättre framgång i den gamla organisationen.

Hade det gjort skillnad om den svenska allmänheten hade varit lite mer observant?

Nu hade miniubåten lite tur i oturen. Otur att en gammal sjöbjörn upptäckte den, men tur att stekarna inte fattade ett dyft om vad de såg. Det är ju fortfarande så att allmänheten ser vissa företeelser, men man kopplar inte längre.

FRA spelar som alltid en nyckelroll och är mycket kompetenta. Dock är det boots on the ground som gäller när FRA väl har pejlat in suspekta ryska turister i skärgården.

Historien ovan är sammansatt genom användande av diverse öppna källor, antaganden och egen fantasi. Jag kan rekommendera att följa @oplatsen och @jagarchefen på twitter för träffsäker information i ”realtid”.

Undertecknad försöker också bidra. Följ mig gärna på twitter (@LiketErik)

Uppdatering:Tillägg med karta utvisande Försvarsmaktens operationsområde, samt undervattenskablar. Via @vpkivimaki

Med all säkerhet kommer jag ha fel när vi sitter med facit i december; man kanske aldrig upptäcker när Triton-2 hämtas hem……

Rysk UND-inhämtning i Sverige

Samhället har börjat vakna upp ur sin törnrosasömn genom de upprepade kända ryska kränkningarna av svenskt territorium. Skipper har en fantastisk sammanställning på bloggen. Länk nedan.

P3 dokumentär körde också en liten återblick till en del kända och mindre kända händelser. Bl.a fick vi återuppleva berättelser om Polska tavelförsäljare och om jakten på utländska marina specialförband. Den Sovjetiska hjälmen har jag en viss relation till vilket var lite extra roligt. Det finns också naturligtvis massvis med händelser som inte fick plats i programmet. Länk nedan till programmet.

För oss som har några år på nacken var det lite som en promenad utmed memorylane. Vi minns TIR lastbilarna utanför de militära skyddsobjekten (jag har själv varit och jagat efter sådana i norra Sverige) och tavelförsäljarna, som familjens halvgalna hund jagade iväg i mitten på 80-talet (en familjemedlem var krigsplacerad på en krigsflygbas, vilket kan ha tilldragit sig intresse, vad vet jag). Ute vid farfars gård fick hemvärnsmännen och/eller polisen ofta rycka ut till de lokala mobförråden då det varit misstänkt aktivitet där.

Böcker man läste var ”Operation Garbo” och ”Anfall på Sverige”. Oklart om det går att köpa dessa böcker längre. Finns kanske på blocket eller tradera.

Alla gjorde lumpen och fick en någorlunda duvning i vad som hände i Sverige och vad man borde hålla utkik efter. I skärgården var var och varannan kobbe militärt skyddsområde. Filmen ”förebudet” visades i olika sammanhang. Länk nedan.

Då var statens bästa spejare redo och höll utkik, nämligen allmänheten.

Idag är det surdeg och latte som gäller. I skogen gnäller man om det finns en bom som hindrar SUV:en från att köra närmare kantarellförrådet. Man tror att Ryssland är något land långt borta som kanske bråkar lite med sina grannar. Ingen skulle notera TIR-lastbilar eller mysko typer som stryker runt. Var och en sköter sitt. Generationen som är födda på 80-talet och senare har ingen aning om hur det var förr. Vilket är skrämmande för det är fortfarande så, det är bara det att vår vaksamhet har försvunnit. Möjligen var det en nedgång i RU aktivitet ett tag, men de slutade aldrig och allt tyder på att aktiviteten har accelererat. Kränkningarna vi ser är bara en liten del av det som pågår. Vilka kända kränkningar rapporteras inte? Vilka kränkningar upptäcks inte? Inom vilka andra delar av samhället verkar Ryssland (inflytelseagenter m.m.)? Säpo varnar t.ex. för Ryska krigsförberedelser. Länk nedan.

Jag hoppas att allmänheten sakta vaknar till liv igen, men jag betvivlar det. Den folkliga förankringen och medvetenheten som man fick på köpet med ett värnpliktsförsvar är oerhört svårt att skapa artificiellt.

http://navyskipper.blogspot.se/2014/10/ny-normalbild-eller-ett-nytt-kallt-krig.html

P3 dokumentär

Förebudet

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sapo-varnar-for-ryskt-spionage_3442778.svd

Lars Wilderäng (som driver bloggen cornucopia?) har skrivit några ”moderna” operation Garbo som förhoppningsvis höjer medvetandenivån lite. Nämligen ”Midvintermörker” och ”Midsommargryning”. Rekommenderas!

Ryska UD-Psyops

Den 20 september lade Ryssland genom sitt "mission to Geneva" kontor ut följande bild på twitter. Bilden är egentligen från en filminspelning 2011.

Dagen efter, då man insåg att det kanske var lite väl magstarkt, raderade man tweeten och la ut en tweet om att man blivit hackade och att man bara använder bilder från RT m.fl.

Detta är intressant av flera anledningar. För det första så visar det på hur den ryska diplomatin förändrats, för några år sedan skulle liknande vara helt otänkbart. Det tyder även på en hets bland Rysslands olika representationer om att vara mest Anti-Ukraina. Troligen för att nå gunst i moderlandet.

Förklaring som kom dagen efter (som naturligtvis är en efterhandskonstruktion) visar också att RT m.fl. nyhetsorgan, är under direkt kontroll av den Ryska staten. Det senare är ju en inofficiell sanning, men det är ju lite roligt när det framgår så klart.