fredag 29 september 2017

Milstolpe för bloggen-1 miljon sidvisningar

Tack alla läsare!

Bloggen föddes sommaren/hösten 2014. Anledningen var att jag inte kände igen mig i den mediala verkligheten. De problem jag såg i samhället och det folk pratade om vid brasan under jakten var inte det som media skrev om. Jag upplevde att det fanns en censur. Ngt som har vidimerats i efterhand av bl.a. Sakines artikel och andra som talat om självcensur för att inte gynna ditten eller datten. Då klimatet hårdnade under 2015 blev jag varse att man inte som förut kunde ge uttryck för sin mening, snabbt stämplades man som rasist om man ex frågade om lämpligheten kring vissa migrationsanknutna frågor. 

Min ambition med bloggen var att ge lite mer kött på benen för den som var intresserad av lite fakta kring olika frågor, även om jag ibland bjuder på lite känslosås;) Huvudfokus har varit Migrationsfakta, jämförande kostnadsberäkningar & säkerhetspolitik (även om det var mer av det i början). Men även tips kring pilbågstillverkning, att göra upp eld och lite annat smått och gott har kommit med. Sen naturligtvis min serie om att emigrera som blev mkt uppskattad.

Populäraste inläggen kan ni se nedan. Mkt trafik har naturligtvis kommit från Cornucopia då Lars haft vänligheten att länka hit. Tidigare kom en del från Fnordspotting, men han tog bort mig av någon anledning. Nu kommer dock många direkt hit och även via sökningar på google.



Läsarna är i huvudsak från Sverige, men även andra verkar hitta hit.



Som mina trogna läsare vet bor jag numera utomlands (läs under fliken emigrera ovan om ni missat det).

Som utflyttad märker jag att kaoset i Sverige allt mindre gör sig påmint men jag försöker fortsätta att bevaka de områden jag kikade på tidigare.

Om det är någon läsare som vill göra ett gästinlägg är det bara att höra av sig. Framföralt vore det intressant med berättelser ur verkligheten. Maila isf på mensanbetraktelser at gmail.com 

Hasta la vista!



söndag 24 september 2017

Yttrandefrihet?

Det är ju mkt tal om yttrandefrihet i samband med att nassar ska få gå eller inte gå på stadens gator.

Detta inlägg kommer dock handla om ängsligheten hos storföretagen och hur aktivister styr debatten.

För några år sedan hade jag ett inlägg om en ordlista för att se SVT debatt, där jag skojade om olika ord och deras PK betydelse, eller inte.


I dagarna publicerade Katerina Janouch en liknande lista på facebook (ej hennes lista).

Det resulterade i en avstängning från facebook, för politisk satir!!

Detta är bara ett i raden av ängsliga storföretag som låter högljödda aktivister diktera agenden. Vi minns ju google, patreon och diverse svenska ftg som sparkar eller tystar folk med fel åsikt.

Jag vet exempel när storftg i USA kontaktat svenska PR byråer för att de fått reda på att ngn i koncernen påvisat olämplig åsikt.




Vill ni läsa listan finns den hos Katerinas blogg.



onsdag 20 september 2017

Kommuner som köper bostäder till migranter

Ingen har väl undgått Nackas bravader när det gäller att köpa bostäder till migranter?

Det jag förundras över är hur i helsike folk kan vara förvånade, detta har ju pågått länge. Ända sedan anvisningslagen började slå igenom med full kraft har kommunerna levt i panik.

Jag har flera gånger skrivit om panikbyggena och bostadsköpen på bloggen.

Ex

Vallentuna
Danderyd
Svedala
Höör

Osv, bara att googla på "mensans kommunpanik" så hittar ni diverse gotti.

Jag vet att man ofta döljer dessa köp i kommunala protokoll under ord som "bostadssociala ändamål" "bostäder till sociala behov" och liknande. Ord som nyanländ eller flykting används aldrig.

Så gå till er kommun och begär ut alla protokoll från möten som handlat om inköp av bostäder. Ni kommer förvånas....

Anledningen till denna panik stavas såklart anvisningslagen och det faktum att många kommuner inte har några lediga bostäder, samt att de villigt låter sig offras på godhetens altare istället för att sätta ned foten och be rikspolitikerna dra då den egna kommunens väl är det de är satta att sköta. I vissa kommuner ser man dock inget problem, ex i Danderyd där de styrande politikerna lever i tron att migranterna kommer bli skattebetalare så snart statsbidragen upphör efter två år.

För det mina vänner är ju nästa steg i denna raket mot evigheten. Efter 2 år upphör statsbidragen och då skall Nackas skattebetalare stå för levnadskostnaderna för mannen med 3 fruar och 16 barn. För en del kommuner som är konkursmässiga spelar det ingen roll, man får bara mer bidrag från andra kommuner. Men för vissa kommuner kommer det bli mkt kännbart.

Mitt råd till er är-> Sälj er bostad till kommunen och lämna landet!



tisdag 19 september 2017

Emigrera del 15 - Livet i Spanien del 1

Många har frågat hur det blev efter flytten. Vad är annorlunda, trivs man här? Hur är vardagen?

Jag tänkte göra som så att jag gör några inlägg på post emigrationstemat där jag berör lite olika frågor om Spanien och sydkusten.

Vi har ju endast bott här några månader och detta är ju vad jag upplever, andra kan säkert se annorlunda på saken ur sitt perspektiv. Kanske de nedknarkade pensionärer på solkusten vi får läsa om i Expressen..haha (den artikeln har lett till en del höjda ögonbryn här nere). Dagens inlägg kommer handla om det offentliga Spanien jag möter här.

När man flyttar hit skall man ha klart för sig att byråkratin i Spanien är enormt omfattande. Oavsett om man skall köpa en bräda på brädgårn där det behövs 5 man och 4 olika stationer för att få brädan eller om man ska registrera sig på kommunens spanska för invandrare eller gå till borgmästarens kontor för registrering. Papper och stämplar överallt!

En mkt spansk sak är också alla små män som sitter bakom sina små skrivbord. Överallt är de. Vilken myndighet, byggnad eller kontor du besöker möts du ofta av en man och hans skrivbord, ibland verkar det oklart vad han gör man ett skrivbord har han och han tar ofta mkt seriöst på jobbet att sitta bakom det och säga Hola, buenos dias.

Dock är det så att saker verkar fungera överlag. Vissa saker tar ibland väldigt lång tid medans andra går enormt fort.

En sak som fick oss att emigrera var ju polisens kolapps i Sverige. Neeeej det är ingen kolapps, det är bara så att man inte utreder våldtäkter etc utan lägger allt krut på att utreda vilka kriminella som skjuter varandra. Allt prat om kolapps är ju förbjudet i Sverige, bara antydan gör att man stämplas som brun. Speciellt komiskt är det när vissa kulturkoftor sitter i Mexico och spyr galla över de som påtalar felen i Sverige. Jag hade f.ö. tänkt läsa och recensera den senaste boken från Exilmexikanen som tydligen skall till Rotterdam nu (har nog inget med rökat att göra) men väljer att helt strunta i dennes vidare författarskap efter det synnerligen dåliga attityden han visar på sociala medier. Ja det är Thomas Engström om ni inte fattat det.

Nåväl, åter till den spanska ordningsmakten. Sedan vi flyttade hit har jag kört igenom ett flertal poliskontroller. Aldrig blivit stoppad utan bara att de kikar in i bilarna. Man möter också poliser här nere flera gånger per dag. Mest från lokalpolisen, men även policia national och guardia civil.

Jag har sett två incidenter här nere med polisen och slås av hur jävla snabbt de är på plats. I det ena fallet var det några ungdomar som skulle grilla lite i en park/allmänning (obra här i torkan), en granne ringde polisen (och gapade så högt om det så ungdomarna hörde det och sprang iväg för allt de hade). Polisen var på plats inom 3 minuter, för att några grillade där det var eldningsförbud.. Polisen är alltså så manstark här nere så de kan skicka bil på det mesta som händer direkt. Ännu intressantare är respekten polisen hart. Ungdomarna (runt 16-17) sprang som gaseller när de hörde att polisen var på väg. Här nere lär man sig tydligen tidigt att polisen är inga man tjafsar med. Fick höra av en spanjor att polisen tidigt präntar in detta i presumtiva bråkstakar med batong i baksätet.

När det var skolstart i spanska skolan dök naturligtvis polisen upp och såg till så barnen säkert kunde gå över gatan och att inget annat skulle hända. Sedan visade det sig att polisen dyker upp efter varje skoldag och dirigerar trafiken så att ingen får för sig att ens snudda i närheten av de spanska guldklimparna.

Här nere är nämligen barnen ngt annat än i Sverige. Här är barn alltid välkomna och omhuldade, hårt hållna förvisso, men på restauranger mataffärer och överallt är det ofta så at personalen förs hälsar på barnen, eller går en extra runda runt bordet bara för att ge barnen en klapp på huvudet. Hela mentaliteten här nere är ju mkt mer familjär. Ute på restaurangerna sitter det alltid 3-4 generationer och äter, inte de stressade lattemorsorna som har egentid från sina jobbiga ungar i en kort break mellan tennis, dans och navelskådning.

Fun facts:

Guardia civil: 84,000 (även viss räddningstjänst här)
Policia national har 87,000 poliser
Mossos d'esquadra Kataloniens egen polis som ersätter GC och PN. 16,000 st
Policia local har 68,000 poliser
Municipal vigilantes En form av extrapoliser från kommunen där ingen riktig polis finns.

I runda slängar 260,000 poliser alltså på 46 miljoner invånare. I Sverige finns det på pappret 20,000 på 10 miljoner. Där man i Sverige ofta sitter på häcken vid ett skrivbord enligt poliserna ute på fältet. Alltså mkt polistätare i Spanien och de är mer ute på gatorna, skrivbordgörat kan nog någon liten gubbe bakom ett skrivbord sköta....




fredag 15 september 2017

Könsseparatistisk rastgård för hundar

I Förrgår råkade jag snubbla över en artikel i Södermalmsnytt. Först trodde jag det var ett aprilskämt, men vad jag kan se är det en äkta homo sapiens som på fullt allvar kräver tikens rätt med hänvisning till att patriarkala strukturer från människornas värld har sipprat ned till hundarna.




Att ingen ens kommit på tanken att man kan porta hanhundarna istället som inte kan tygla sina drifter speglar verkligen könsdiskrimineringen i vårt samhälle. Att patriarkatet följer med ända in på hundgårdarna hade jag aldrig kunnat tro.

Hon har nu lämnat som medborgarförslag att en könsseparatistisk hundrastgård för tikar anläggs vid den lilla gläntan vid caféet Nyfiken Gul vid Årstaviken. Hon menar att det kommer vara en fristad för tikarna, som ofta får finna sig i att bli hunsade av hanhundar även när de inte löper. Men hon stannar inte där.
– Jag tycker att Södermalm ska gå i bräschen och vara först med den här unika satsningen. Men det här är en större politisk fråga, jag nöjer mig inte förrän det finns minst en könsseparatistisk hundrastgård för tikar i varje stadsdel.

Så ha det så himla bra där i Sverige och upp till kamp i de stora frågorna!

Länk till södermalmsnytt