söndag 25 februari 2018

Melodifestivalen inleder valrörelsen

Igår bänkade jag mig för att se mellon med barnen. Jag har inget större intresse i den, men ungarna gillar den. Jag han precis tänka att det var skönt att det inte är massa politik a la Schyffert i år och en minut senare säger programledaren detta.


"Här hyllar vi olikheten! Här är våra gränser och hjärtan öppna för alla" 

Valrörelsen är igång mina damer och herrar. Mp/Fi nedlusade SVT/SR kommer nu försöka dra sitt strå till stacken.

Det är naturligtvis under all kritik att man gör mellon till en politisk arena, speciellt som masspsykosen från 2015 har börjat släppa och varken politiker i allmänhet eller folket verkar stå bakom att vi ska ha öppna gränser.

Valrörelsen 2018 kommer bli smutsig, men sluta i ett stort hepp då jag tror att S-C och mp/L kommer bilda regering (vilket jag sa redan för två år sedan). Vissa ledarskribenters dröm om M-S regering kan ni glömma då S idag är ett identitetspolitiskt parti inte ngt arbetarparti.


2 kommentarer:

  1. Lätt att ha "öppna hjärtan" med kleptohänder som tar vad de vill ha ur svenssons plonka..

    SvaraRadera
  2. Hej.

    För att förstå de personer som söker slita landet i stycken måste man inse att en av deras idéhistoriska rötter är att sanningen är vad de säger, så som Lenin en gång slog fast: det Partiet (eller Ledaren) säger är sanning. Därmed ljuger de egentligen aldrig, de säger alltid sanningen för den sanning de säger är den sanna sanningen, så det egentligen borde vara och skall tvingas bli. Sådant som objektiva referat och liknande är endast verktyg utan egenvärde, något att ha att visa på när man anklagas för lögner eller partiskhet.

    En annan idé är att allt är politiskt; allt är politik. Bil eller buss eller flyg eller tåg har för dessa inte med logistik, ekonomi och behov att göra utan är ett politiskt val - ett ställningstagande. Då sådant görs som poserande för att befästa inför (var)andra den egna positionen, styrkan i övertygelsen samt att man vågar och vill vara lite mer radikal än andra (alltid på sådant vis att det egentligen inte medför någon personlig kostnad) och då detta poserande är en nyckel i att bli Ledare, sprids det snabbt bland de troende varpå den som aspirerar på att vara Ledare ständigt måste hitta nya saker att politisera.

    En tredje idé som följer på den ovanstående är infiltration: vad du än gör skall din politiska agenda genomsyra ditt arbete. Var du än är skall du propagera för dina politiska åsikter. Dekorum, etikett, och så vidare är för dessa människor endast andra politiska idéers försök att vrida tolkningsföreträdet ur händerna på en.

    Detta sista är centralt: dessa människor förstår sin omvärld och sina medmänniskor (om det är rätt ord för den Härskare/slav-dikotomi de ständigt ställer upp med sig som slavarnas välvillige befriare och nye härskare) som om dessa fungerar som de själva.

    Att man faktiskt kan hålla ett ideal om saklig opartiskhet som en sanning och ett egenvärde istället för som en rent taktisk retorisk manöver är anatema för deras tänkande - de kan inte förstå att någon gör så. Hela den föreställningen är bortom deras begreppsapparat.

    Glöm aldrig, att dessa är människor som ser tiotals miljoner döda som ett nödvändigt offer på vägen mot det lyckorike som vilar bortom horisonten. De må ha tappat mycket av läran, men kärnan är kvar: hatet mot det västerländska samhället, dess historia och dess framgångar.

    De säger sig, och tänker sig om sig själva, eftersträva frihet. Vad de menar är frihet från ansvar och frihet från konsekvenserna av sina åsikter när dessa omsätts i gärningar; eller med andra, äldre, ord: allt de är, är viljan till makt och makten är sitt eget mål och syfte. Allt annat än makten är värdelöst för dessa, och makt är som många utanför dagens postmoderna vänster förstår makten över sig själv - självkontroll, egen agens och möjligheten att skapa eller förkasta alternativ. Makt är även, vilket är centralt för de jag ovan beskrivit, förmågan att påtvinga andra sin vilja utan att dessa kan påverka en i motsatt riktning, undvika påverkan, eller förvränga sagda påverkan - makt är att framtvinga total underkastelse och lydnad. Makt är för dessa även att inte tvingas ta hänsyn till konsekvenser, kostnader eller något annat än den av lusten och driften styrda egna viljan.

    Jag lämnar det som en filosofisk övning att fundera över sådant bekämpas, men som en ledtråd: deras farligaste vapen är kommunikation - språket - då ord är tanke.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    SvaraRadera