Idag såg jag ett fint exempel på detta på twitter. Avsändare var Jack Werner, en journalist (född samma år som murel föll f.ö.). Jack har tidigare varit på metro som viralgranskare och under förevändning att det är hans jobb så googlar han och presenterar valda delar av det han hittat.
Denna gång var måltavlan Tobias Tobé som skrivit en debattartikel med avståndstagande från identitetspolitiken. Ett ord som användes i artikeln var "godhetssignalering".
Sagt och gjort här skall smetas!
Mkt snabbt är han föga förvändande hos Nazismen.
Det visar sig dock att ordet kanske inte är ngt nazistiskt ord och Jack Urskuldar sig med att han bara googlat lite. Att komma på tanken att det är ett engelskt uttryck verkade inte föresvävat herr Werner, kanske skyller på brister i skolan nuförtiden?
Det är inte helt främmande att tro att Werner bedrev agendajournalistik. Han hade ett mål (brunsmet) och googlade fram lämpliga saker för att nå dit.
Nu kommer det skojiga. Vad händer om man gör samma sak?
Jag googlade på Werner på ett agendasättande vis och vips hittar jag Karl Werner som var oberstürmführer i SS och chef för ett einzatskomando på östfronten. Sedermera dömd och hängd efter kriget. Hua!
Vi får se om han svarar och förstår det patetiska i hans brunsmetande eller om han tycker att han gör en god journalistisk gärning.
@kwasbeb är alltså denne Jack Werners twitterkonto












