Jurist i Spanien

Adlibris

torsdag 2 oktober 2014

Källa på det? Kritiskt tänkande del 2

För att kunna ägna sig åt någon form av kritiskt tänkande, måste man ha baskunskaper. Samma sak gäller innovationer, vilket jag skrivit om tidigare (länk). Det underlättar även om man inte är totalt baffunös (ett hittepåord som är härlett ur baffon, som är slang för en underpresterare, men hårdare än buffoon). Saknar man det riktiga kritiska tänkandet och de därtill nödvändiga egenskaperna (nu låter jag som Liam Neeson i ”Taken”) tenderar all argumentation även på de mest basala nivåerna sluta med att kontrahenten säger ”Källa på det?” eller ”det tror jag inte på”. En form av inlärt ”kritiskt tänkande”, vilket egentligen bara är en variant av rappakalja.
”Källa på det” argumentet verkar vara en 80-90-talist grej. Jag vet inte om det är ett utslag av det moderna skolhaveriet, eller om de fått lära sig att allt man läser ska man ifrågasätta och ha en källa på. Det stora problemet är dock när kunskaperna brister så till den grad att de inte förstår vad de läser, även efter att källan angivits.
Många har säkert redan sett den fantastiska Facebook konversationen på Juggens blogg. Har ni inte det, läs den då och förfasas. Ska man skratta eller gråta? Länk nedan.

"Det tror jag inte på” är ett ännu värre mothugg man får. Den unga generationen verkar ha blivit itutade att man kan välja och vraka bland kända fakta, och själv avgöra vad som är sant. En sak är väl att knäppskallar som borde vara bältade tror på Geocentrism (Jorden är Universums mitt, typ), men när vanliga människor kommer med argumentet att de inte tro på etablerade fakta, blir jag så uppgiven.

Man kan inte välja att tro eller inte tro på något, när det gäller etablerade fakta.
I mitt inlägg om Skolkommissarie Fridolin (länk) rekommenderade jag Johan Norbergs bok Hjärnrevolutionen. Till min glädje såg jag att Johan skrivit en bra ledare i Metro om det nya DDR gymnasiet. Länk nedan.
Den nya obligatoriska skolan kommer inte råda bot på ”källa på det?” generationen, men låt oss inte skapa fler förlorade ungdomar.
Med tanke på innehållet i det man läser i gammelmedia kan man nästan tro att de ersatt de utsparkade redaktionerna och PR-byråerna, med att lusläsa bloggar efter inspiration och analyser. För er som följer diverse olika bloggar, är det ett tydligt mönster att analyser och argumentation från bloggsfären, återkommer i gammelmedia, med någon veckas fördröjning. Eller är det kanske så att vägen från tanke till publicering är sjukt långsam inom gammelmedia?


Källa på det konversationen på facebook
 

 
 
Resten av Facebook-konversationen på länken nedan.

3 kommentarer:

  1. "Kritiskt Tänkande" har kommit att bli något slags nivellerings/rättvise-halmstrå; även den som ingenting vet kan ändå Tänka Kritiskt och därmed ha in- och åsikter som är minst lika värdefulla som precis alla andra kunskaper mänskligheten tillgodogjort sig. Har man någon som helst förutsättning att faktiskt kunna göra en adekvat, kritisk bedömning av information är det naturligtvis av godo men sällan uppstår något gott i en process där aningslös person A Tänker Kritiskt om ämne B och det som sagts härom av person C, kunnig i ämnet efter studier av X decennier av mänsklig kunskapsutveckling. Skulle jag själv Tänka Kritiskt om konstruktionen av månraketer så skulle det föra lite utöver irritation med sig (för att inte tala om konsekvenserna det kunde få om raketsnickrarna de facto valde sig att bry sig om mitt Kritiska babbel...).
    Vidare finns det naturligtvis ett positivt samband mellan förmåga till Kritiskt Tänkande och generell kognitiv funktionsnivå, även om många hellre skulle tugga anrikat uran än tillstå det. Har du en låg begåvning och saknar kunskap om ett ämne så kommer du inte genom ett trollslag att kunna hänge dig åt Kritiskt Tänkande på hög insiktsfull och upplyst nivå.

    SvaraRadera
  2. Hjernevask
    http://youtu.be/cVaTc15plVs

    SvaraRadera