Vi
har genom blogginlägg och twittrande grävt i Kaplans förehavanden. Nu har
äntligen delar av gammelmedia och proffstyckare kikat fram ur sitt ide.
Naturligtvis är deras uppvaknande mest fyllt av frågeteckan och antydningar. Förmodligen
livrädda för att hamna utanför den anbefallda åsiktkorridoren. Det är väldigt
kallt och blåsigt utanför den…Endast Nalin Pekul har vågat säga ifrån på
allvar. Heja Nalin!!!
Då
affären Kaplan har pågått länge (för vissa av oss) och kan vara svårt att
överblicka tänkte jag bjuda på en överblick av det som skrivits.
Som
ni ser ökar nu intensiteten i rapporteringen. Den klippske journalisten kommer
snart börja gräva lite längre tillbaka i tiden än Almedalen. Kanske i Kaplans tid som
ordförande i SUM (Sveriges Unga Muslimer). Vilka är SUM? (de är medlemmar i muslimska brödraskapets
paraplyorganisation i Bryssel, men vi låter ngn murvel få några scoop). Hur
mycket statsbidrag får egentligen islamistiska organisationer i Sverige? Vilken
agenda har Ibd Rushd (Ibn Rushd fick 15,6 millar)? Varför ska religiösa organisationer få statsbidrag i en sekulär stat? Varför kan inte Kaplan ta avstånd från Jihad? Det finns hur mycket som helst att gräva vidare i. Buss
på!Johan Lundberg i expressen 13 september 2013
NorrköpingsTidningar 16 oktober
Kaplan i DI debatt. Ett svammel utan dess like.
Sara Skyttedel (KDU) i expressen 17 oktober
Dagenssamhälle om artikeln i turkisk tidning
Dagenssamhälle-alla journalister är islamobober
Kaplan i DI debatt. Ett svammel utan dess like.
Sara Skyttedel (KDU) i expressen 17 oktober
Dagenssamhälle om artikeln i turkisk tidning
Dagenssamhälle-alla journalister är islamobober
Personer av särskilt intresse att följa på Twitter i Kaplangate är @MagnusRanstorp och @JohanLundberg
Aftonbladet lyser starkt med sin frånvaro rörande allt som kan vara negativt om Kaplan.
Kaplan svarar idag på Pekuls "påhopp" i Di, oklart om svaret finns på nätet.
SvaraRaderaHan bemöter inget av den kritik som framförts utan gör istället en retorisk fint där han först omtolkar kritiken och sedan bemöter den kritik han själv kokat ihop.
Han vill inte 'tvingas' ta avstånd från extremism, vilket kan låta konstigt, men han får ihop det genom att kritiken filtreras genom Kaplans eget filter.
Kritikerna kräver, enligt Kaplans tolkning, att han tar avstånd från extremism inte för att han vid flera tillfällen hyllat extremister (vilket är sanningen) utan endast för att han är muslim och som muslim kan han inte avkrävas att ständigt ursäkta islamisk terrorism. Han är en människa som alla andra, som bara råkar vara muslim, och därmed inte borde tvingas ta på sig ansvar för alla muslimska extremisters verk. Han är endast ett offer för islamofobi och rasism. Att han hyllat och bjudit in flera av dessa extremister hör inte till saken och behandlas därmed inte i hans svar.
Jag undrar om Kaplan brottas med dilemmat som Filosofen Maarten Boudry tar upp. http://maartenboudry.blogspot.se/2014/10/open-letter-to-liberal-muslims.html Det verkar som att Kaplan är ganska troende, och då kan det bli lite knepigt att ta avstånd från bokstavstroende Jihadister, om jag förstått det rätt. Jag säger som Richard Dawkins. Om ni inte håller med om massa saker i er heliga skrift, rensa ut det då och ge ut en 2.0 helig skrift....
RaderaMycket intressant text. Den europeiska demokratin bygger, övergripande, på en åtskillnad mellan religion och stat där religionen ses som en privat angelägenhet. Låt vara att religionens filosofi sedan kan inspirera förd politik, KD i Sverige CDU i Tyskland är exempel. Men inte något av dessa partier för en politik där denna dikteras direkt utifrån religionen, rättfärdigas utifrån en helig skrift eller får sitt innehåll från religiösa ledare. Det är främst här Kaplan, och många andra enligt Boudry, stöter på problem. Religionen är här något som inte bara ska inspirera förd politik, utan som ska skapa och utgöra själva politikens innehåll.
RaderaSom politiker ska man tjäna samhället främst och här tillstöter problem när man bekänner sig till en ideologi (politisk eller religiös) som kräver att politikern inte tjänar folknyttan eller ser till folkets bästa först och främst. Istället kräver ideologin att politikern tar beslut som är konforma med, och i lydnad till ideologin och dess innehåll. Att ideologin i Kaplans fall är en religion utgör inte en förmildrande omständighet utan snarare en försvårande.
Droppen är I mitt tycke nu uttalandet I Palestina frågan, där Gud blandas in tillsammans med hur andra länder förväntas göra - I en fråga som inte ens har variit uppe I utrikesnämnden än!
SvaraRaderaHåller helt med. Tycker också att andra delen i den turkiska artikeln, är mest graverande.
Radera