Den svenska extremismen

Detta inlägg handlar lite om vilka som är extremister. Själva sakfrågan tar jag inte ställning i.

Detta är definitionen av extremism enligt wikipedia:

Extremism (latin: extremus) innebär att en åsikt eller tanke dras till sin yttersta spets utan utrymme för kompromisser eller pragmatism.

Det är mycket prat om extremism i Sverige idag. Beskyllningarna om extremism haglar åt alla håll och kanter. Men vad är extremism och vilka är det som är extremistiska?

Definitionen ser ni här ovan, men i debatten verkar det också som att man blir extremist om man inte tycker som den som uttalar sig och pekar finger. Oftast sker utpekandet av politiska motståndare eller av kvällsblaskornas ledarsidor.

Man kan ju också fundera på om de som inte går i takt med folkviljan, men ändå driver igenom sin politik, utan kompromisser, är extremister. Folkviljan är inte för en ökad invandring.

Under valrörelsen blev SD som bekant utpekade för att vara extremister. Om jag förstått det hela rätt så ville de minska flyktingmottagandet med 90 % jämfört med de nivåer vi har idag. Att minska med 9/10 låter ju ganska extremt. Det är ju iaf en substantiell skillnad. Men om utgångsläget är det extrema, vilka är då extremisterna?

I Sverige ligger vi i absolut topp när det gäller flyktingmottagande per capita och även i reala tal inom OECD. Riksdagen har beslutat att så skall ske och våra folkvalda politiker har deklarerat att vi SKA öppna våra hjärtan och gränser. Sverige ska bli en humanitär stormakt. Detta är inte förhandlingsbart, vilket alla som har funderat i banor som, var ska alla bo? Hur ska vi ha råd? Hur ska vi integrera de nyanlända? etc., har fått erfara. Minsta efterlysning av någon form av realpolitik har mötts med kölhalning och anklagan om att vara extremist (eller i vart fall närma sig de pestsmittade SD). Se bara hur det gick för KDUs ordförande Skyttedal. Allt hon gjorde var att efterlysa en debatt om hur integrationen ska fungera. Vill man ha ett flyktingmottagande i linje med vad Danmark och Norge har, blir man kallad rasist. 

Ett litet sidospår är den urlakning av kraftuttryck som skett de senaste åren. Var och varannan blir kallad Rasist eller främlingsfientlig. Det är mycket olyckligt, för det gör att de verkliga rasisterna försvinner i mängden av de c:a 800 000 personer som röstade på SD. Rasister skall kallas för rasister, men spar på kraftuttrycken till de som förtjänar det, annars förlorar ordet sin innebörd.

Jag skulle vilja påstå att etablissemanget i Sverige är extremister när det gäller flyktingfrågan. Ingen nyanserad fråga får ställas, eller någon realpolitik efterlysas. Det är helt kompromisslöst.