Genikampen

 
Äntligen!

Igår började SVT:s nya tävlingsprogram Genikampen. Jag brukar inte titta så mkt på TV, då det inte brukar finnas något större utbud av program som intresserar mig. Tävlingsprogram brukar oftast gå ut att deltagarna tävlar med varandra genom att förlita sig på slumpen eller att de kan springa och hoppa på ett hurtigt sätt. För att inte tala om dokusåporna där man släpper in ett gäng grobianer i en ”bur” och sen röstar de ut varandra.

I Genikampen skulle dock deltagarna mentala förmågor fälla avgörandet. Deltagarna verkade vara en ganska bra mix av lite olika bakgrund och ålder. Den enda som inte riktigt passar in är Magnus H. Jag antar att han kvalade in på någon annan kvot än den skarpaste hjärnan. Jag kan nästan se framför mig hur produktionsbolaget funderat kring urvalsgruppen ”Åhhh vi måste bara ha med någon entreprenör…” Men det får väl tiden utvisa, om det blir lite mer begåvningsrelaterade individuella övningar.

Redan tidigt i programmet blev Emma min favorit. Otroligt skärpt och kaxig. Gerth är ärketypen för en 50-talist som tror han kan allt. Visst, akademiska meriter i överflöd, men i hans generation när tjänstesektorn var på uppgång, kunde vilken medelmåtta som helst, ta sig ganska långt (mer om detta i ett framtida inlägg som jag filar på). Jag vet inte vilket obskyrt webtest han satt och gjorde, men det har inget med Mensa Sverige att göra iallafall. Tester som anger exakt IQ på nivåer över 140 är högst tveksamma, då det saknas normering på de nivåerna. Hans kommentarer i kartongmomentet var också rätt störande då han babblade om frågor som Emma och Fredrik hade rätt på. Sen kan det ju vara så att Gerth framställs som lite översittare för att det ska bli bra TV, vad vet jag.

Emma

Gerth

Gustav och Fredrik är mina övriga favoriter. Gustav verkar vara otroligt framåt på ett skärpt sätt. Vem kan inte älska en ung professor kalkyl aka Fredrik!

Hur den något introverta (aspiga) Linnea ska klara sig, vette tusan. Helt klart inga fel i knoppen, men det ska bli intressant att se hur hon klarar tävlingsstressen.

Det började bra med fallskärmsmemory kombinerat med ordpyssel. Svårighetsnivån var väl i och för sig sisådär, men stressmomentet att falla ner mot bokstäverna man ska memorera, skall väl inte underskattas. En lite irriterande detalj var att omgång tre var helt avgörande. Trots att blå laget ledde stort efter två omgångar, lyckades röda laget vinna. Jag gillar inte sådan inkonsekvens i tävlingars uppbyggnad.

Det efterföljande minnesmomentet, var lysande. Vad hade Micke sagt egentligen?

Allmänbildningen var väl ok, en del lite muppiga frågor som hade passat bättre i Robinson.

Den avslutande duellen var fantastisk och nervkittlande. Mycket bra tävlingsmoment! Favoriten Emma ställdes mot Gerth. Emma seglade ifrån på ett strålande sätt, men sen spelade nerverna in. Gerth lösning av de två första pyramiderna imponerade inte, tills sista lyckades han dock få ihop dem efter att ha prövat sig fram….doh! När Emma såg Gerth närma sig tappade hon helt fokus på uppgiften och började tänka på att hinna först istället för att lösa pyramiden. Gerth hade flyt med sista pyramiden och hans ”prova sig fram” baserade approach slog väl ut eftersom han hade turen att prova det rätta sättet ganska snabbt. Gerth är säkert duktig inom sitt område, men något geni är han inte!

Min favorit har åkt ut, nu får jag hoppas på Gustav och Fredrik. Men framförallt ser jag fram emot roliga tävlingsuppgifter.

En rolig detalj är att Fredrik bor i ”Sifferbo”…..

Följ mig gärna på Twitter
@LiketErik