Jurist i Spanien

Adlibris

söndag 15 november 2015

Kan Tyskland kan vi - förbjud islamism

I gårdagens inlägg skrev jag att det var dags att utrota den onda ideologiska basen för jihadisterna.

Efter mitt inlägg har liknande tankegångar framförts av bl.a.  Mohamed Omar  Redan i Januari skrev Sara Skyttedal om islamismen som det största hotet mot vår demokrati. Fler skribenter är inne på samma linje, ofta handlar retoriken dock om att bekämpa idéer med idéer. Många skribenter fastnar också i det gamla reaktiva tänkandet om att individerna som håller i vapnet måste straffas, det räcker inte. Den tiden tycker jag har passerat. Nu är det dags att låta våra idéer som är grundlagsfästa, få skydd mot antidemokratiska element genom strafflagstiftning.

Det land som torde ha störst erfarenhet av en våldsbejakande totalitär ideologi är Tyskland. Tyskland borde tjäna som ett föredöme i hur man bekämpar antidemokratiska element.

Efter andra världskriget var man i Tyskland fast besluten om att för all framtid utrota alla möjligheter till en upprepning av nazismen på tysk jord. För att åstadkomma detta har man mycket hård lagstiftning mot alla former av nazistiska och nynazistiska rörelser. Det var ju så att i Tyskland fanns det väldigt många nazister som inte hamnade i fängelse (miljoooner) och man ville absolut inte att dessa skulle organisera sig igen och att nazismen skulle återuppstå.

I Tyskland har man ett förbud mot att använda alla symboler som har kopplingar till vissa rörelser, främst nazistiska, men även ISIS flaggan. Konstitutionen övervakas av konstitutionsdomstolen. Denna har förbjudit 2 partier sedan bildandet, ett nazistiskt och ett kommunistiskt, sedan anses ett antal rörelser ingå i den förbjudna kretsen. Ett avgörande föll på målsnöret 2003 mot NDP då det visade sig att tyska underrättelsetjänstens handgångna de facto satt på flera av posterna i partiet...

I Tyskland har regeringen möjlighet att förbjuda vissa grupper att verka, detta gjorde man exempelvis med Hizb ut - Tahrir 2001-2002, ett beslut som stod sig i tyska författningsdomstolen 2006. 2010 förbjöd man IHH en "hjälporganisation" som samlade in pengar till Hamas. Värt att notera med IHH är att allas vår Mehmet Kaplan har haft samröre med IHHs turkiska gren....

Det antisemitiska Hizb ut -Tahirir lever i största välmåga i Sverige.... "Hizb ut-tahrir Sverige, en global rörelse för kalifatet." som det står på deras hemsida. 
Här i expo om rörelsen

Nedan ses de dela ut propaganda i Sverige. I Tyskland är de alltså förbjudna.....

hizb2

I Tyskland är flera salafistiska organisationer förbjudna och man sätter in stora resurser mot dem.

Bland de förbjudna rörelserna hittar vi bl.a.DawaFFM, Islamische Audios, An-Nussrah, Millatu Ibrahim. En av de större rörelserna Milli Görüs har varit föremål för debatt, även dessa har Kaplan hängt med. Precis som i Sverige är de salafistiska rörelserna i Tyskland ett gytter of samma namn som hoppar runt och de uppstår nya förgreningar om vart annat.



Åter till ämnet.

Det är nu dags att förbjuda organisationer och symboler som är antidemokratiska och verkar för en omstörtning av samhället, kan man det i Tyskland borde det väl inte vara något problem här. Mot svastikan har vi "hets mot folkgrupp" lagstiftningen, men det är ett alldeles för tandlöst instrument, speciellt mot islamisterna. Det måste bli förbjudet att finansiera, vara medlem i, understödja, företräda islamism. Det finns en stor sjö att ösa ur i Sverige, bara att sätta igång. Som jag skrev igår har detta inget med vanlig fredlig religionsutövning att göra, utan den salafistiska cancersvulsten inom islam.



33 kommentarer:

  1. Ja tack, förbjud dem här också. Tyskland har även hållit den där amerikanska sekten (som jag inte vill nämna) kort. Den som kallar sig kyrka. I Schweiz blev det minaretförbud när folket fick säga sitt.

    SvaraRadera
  2. Bara att hålla med.

    Lagen om "Hets mot folkgrupp" borde för övrigt ha tagits bort för länge sedan; den är alldeles för vagt formulerad. "Hets" krävs inte, det räcker med "uttrycker missaktning."

    SvaraRadera
  3. Mja, jag är tveksam till att förbjuda organisationer. Känns som en farlig väg att slå in på. Samt tveksamt hur mycket nytta det gör. Människorna med sina åsikter kommer knappast försvinna av detta.

    Kanske blir det dock nödvändigt så småningom, men innan vi börjar prata om att förbjuda organisationer så finns det mycket annat som kan göras. Ta bland annat omedelbart bort alla bidrag till diverse muslimska "bildningsförbund" med tveksam agenda. Är naturligtvis helt vansinnigt att skattebetalare ska bekosta odemokratiska organisationer.

    Det offentliga Sverige måste också bli mycket tydligare med att vår så kallade värdegrund som det pratas så fint och vackert om ska gälla även invandrade muslimer. Dvs kvinnoförtryck samt hets mot homosexuella och judar skall absolut inte tolereras öht. Det borde vara självklart att vi ställer krav på civiliserat beteende på dem som kommer hit. Exempelvis bör alla former av trakasserier mot andra etniska/religiösa grupper på asylboenden rendera i en enkel biljett ut ur landet.

    Tror inte heller vi behöver förbjuda medlemskap i organisationer för att kunna beivra att man åker och strider för dem. Om det kan bevisas att en svensk medborgare utomlands har haft samröre eller arbetat för IS bör det betraktas som landsförräderi och bestraffas därefter. Sen är det också helt orimligt att vi ska beskydda utländska krigsförbrytare bara för att de riskerar dödsstraff om vi utvisar dem.

    Sist men inte minst så måste Kaplan sparkas ut ur regeringen. Helt ofattbart att en människa med en sådan bakgrund kan få vara minister i en svensk regering.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rekryteringen sker främst ansikte mot ansikta, i moskeer och på möten med extremister. Man ska göra allt för att försvåra för dessa att mötas och sprida sitt hat. Enstaka dårar kommer alltid finnas, men man kan komma åt den breda bas av islamister ur vilken våldsverkarna rekryteras. Jag tror stenhårt på ett förbud, våldsamma antidemokratiska organisationer har inget i en demokrati att göra.

      Radera
  4. Jag undrar hur snabbt SD hade blivit förbjudet om man förbjöd extremistiska organisationer (jag anser inte att de är extrema) jag anser att förbjuda ideologier är en farlig väg att gå vare sig det är nazism eller islamism man vill motverka, bättre då att hålla koll på dem och fånga dem när de planerar något olagligt.

    SvaraRadera
  5. Churchills inledande tal som premiärminister (om att erbjuda blod, möda, tårar och svett), kort saagt elände, var en parafras från Garialdi 1849: "Jag kan varken erbjuda ära eller pengar. jag erbjuder hunger, törst, ilmarscher, stid och död"
    Lite dramatiskt kanske, men så lät det när man samlade sig för kamp mot Fi.

    Man var alldeles för sen med motåtgärder mot Hitler. Samma dag man började minera norska farvatten, för att förebygga Tysk invasion, inleddes operation Weserübung" Danmark och Norge ockuperades på nolltid.

    Churchill fortsätter sitt berömda installationstal (efter att Chamberlain avgått och alla som velat kompromsissa och undfalla fått skämmas ordentligt.

    "Ni frågar: vilken är vår strategi?

    Mitt svar är att föra krig till land, till sjöss och i luften, av all vår kraft och med all den styrka Gud har givit oss, krig mot ett monstruöst tyrrani, som söker sin like mänsjlighetsns mörka ochnbedrövliga brottsregister:

    Det är vår strategi.

    Ni frågar: vilket är vårt mål?

    jag svarar med ett enda ord: Seger.

    Seger till varje pris, seger trots all terror, seger hur hur lång och svår vägen än blir: för utan seger finns ingen överlevnad.
    Må alla inse detta.
    Annars ingen överlevnad för imperiet, ingen överlevand för för allt det som det brittiska imperiet har sått för, ingen övrerlevand för driften, tidsåldrarns impuls, att människosläktet ska röra sog framåt mot sitt mål.

    Jag tar på mig uppgiften med hopp och glatt mod.
    jag är viss om att vår sak inte kommer att svikas.
    Jag anser att mig ha rätt att vd denna vändpunkt, vid denna tid, göra anspråk på på allas hjälp och säga: Så kom, låt oss gå framåt tillsammans med förenade krafter."

    En demokrait har sina svagheter, eftersom man sas bekämpar varandras ståndpunkter inom själva demokratin, och det har varit viss demokratisk suboptimering även inom EU, dessvärre.

    När nu dessa terrorister, som önksar sig en Islams stat agerar med terror, så rekuylerar det en del. Den möjlighet till vinst fundamentalisterna har är segregation och nativitet, dvs att vinna över väst med röstsedeln. Detta kan de mycket väl göra, om väst fortsätter att använda flyktingar som medel för andra mål, och sas inte inte klara av integrationen. Så länge vi blundar för det, har islamistdårarna ganska god jordmån för sin sak, och klarar Europa nu bara av att sätta ner foten, sätta gränser för vad som förutsätts förstås för att vara välkommen i en demokrati, så kan det gå mindre dåligt.

    Det är ganska givet att nordeuropa, i synnerhet Sverige, kommer agera väldigt sent med dessa orcher, vilket gör uppgiften och uppförsbacken att ta tillbaka terrängen lite mer besvärlig, men det är ganska enkelt, ju mer terror de sprider, desto mer sluter sig samhället samman, och agerar i gemensam sak, och det kan komma att dö rätt många oskyldiga på vägen, men någon vinst blir det inte, vidskeplig villfarelser ger ingen framgång, i vart fall inte nere i Irak, det är på vår hemmaplan, vårt öppna samhälle vi ska oroa oss. Det är den där godheten som ondskan parasiterar på. S.W

    SvaraRadera
  6. Farbror Kalle är definitivt den som har bäst insyn i sak:

    dagens alla dagar:

    "Bakom kulisserna handlat samtalen om hur länge Assad
    kan vara kvar som president och med vilka fullmakter.

    Men den frågan, laddad som den är, förefaller enkel i förhållande
    till en möjlig överenskommelse om de strukturer som därefter skall ta över makten och försöka att integrera många av de som i dag strider.
    Och sedan fokusera energin på kampen mot Daesh.

    Några snabba framsteg skall vi förvisso inte räkna med, men det är trots det tydligt att det nu finns större möjligheter till en politisk process. Och det är i en sådan som de avgörande möjligheterna att i Syrien konfrontera Daesh ligger.

    Hur som helst var det bra att det blev en andra omgång av samtalen i Wien, och att man nu satt ramar för en fortsatt process. Vi hann med att få också lite direkta interiörer från samtalen.

    I grunden ligger den spänning mellan Saudiarabien och Iran som dominerar mycket i denna region, och de mindre gulfstaterna är förvisso en del av denna situation.

    När det härifrån tidvis fanns en oro över Washingtons nukleära samtal med Teheran handlade det inte alls om dessa, utan om en oro för ett möjligt långsiktigt närmande mellan den stora globala makten USA och den potentiellt viktigare regionala makten Iran.

    Här spelar historien – kort såväl som lång – en viktig roll.

    Också kring detta har det förts tidvis rätt tillspetsade samtal här under dessa dygn. Om de leder någonstans återstår att se."

    Det handlar mycket om olja/energi och stormaktspolitik. Om Saudiernas förhållande till Iran, och naturligtvis om Kurderna och Turkiet. Denna islamska stat är en bastard av klantig stormaktspolitik, i spåren av det vakum som uppstod efter Sadam, men hur flyktingsituationen ska hanteras, är det faktiskt ingen som har svar på. För hela definitionen på vem som är flykting har spårat ur, genom att EU inte kan och inte kommer att enas om migrations- / flyktingpolitk, och därmed måste man ha någon slags inre gräns för identifikation mellan EU-länder, annars ser unionen bara till att utveckla konsten med social dumping. Det där med Schengen får man göra om, annars kommer inte EU att fungera med det som är bra med EU, och det är sas europiekst självmål, enade vi stå söndrade vi falla, men att vara enig betyder inte diktat, det betyder att man är enig om vad man samarbetar om, och vad som är kvar som demokrati, nationell rådighet. makten i en demokrati utgår från väljarna (folket) Islam är helt oförenlig med demokrati, eftersom islam som religigion är juridik och politk, och det är ingen bra ordning, att inte skilja på andlig och världslig makt, i synnerhet som det är den världsliga världen vi lever i, och den där andra världen är ett påhitt för 1600 år sedan, att styra världsligheter med andligheten. bevare oss väl. Det är en politisk lösning som måste till, och USA har ett ett betydande inflytande, beroende på hur man förhåller sig till Iran. S.W

    SvaraRadera
  7. Islam är kriminell sekt/organisation som skyddas av vänstern och som felaktigt kallas religion. Islam är fullständigt kompatibel med västerländsk kultur och bör förbjudas i Europa. Precis så enkelt är det.

    SvaraRadera
  8. Det största hotet mot demokratin är inte islamism, utan självutnämnda tolkningsföreträdare. I TV sitter ständigt samma personer just i dagarna är det Orback, Pascalidou och någon till som gör sig till uttolkare för sakernas tillstånd och de pratar i en echo chamber (rätt bra låt).
    De säger att flyktingarna flyr från IS och terrorn. Inte någon gång har jag hört någon flykting säga detta eftersom ingen frågat. Man frågar endast tolkningsföreträdarna. Flyktingen kanske säger att denne flyr från kriget. Punkt.
    Kriget började som bekant med stöd av "demokratier" i från väst och kanske med hjälp av hemliga terrororganisationer finansierade av Assad, USA, Ryssland (Sverige?) och hur många andra. Men i sann Nordkorea stil skall budskapet hamras in.
    Islamismen är ur ett sådant perspektiv och tolkningsram endast en extrem form av tolkningsföreträde och en extrem form av budskap. Eftersom mycket relativiserats i "kulturmarxismens" tidevarv så varför inte relativisera sådana ting. Möjligen punkterar den ett och annat uppblåst ego och det är värt guld.

    Hade man inte startat krig utan hade världssamfundet bett Assad stiga åt sidan under en FN-session med stöd av att man fått uppgifter att människor ville ha bort honom och att denne begått mänskliga överträdelser så hade situationen i Syrien kunnat ha lösts på fredlig och diplomatisk väg. Men det var roligare att starta krig och så blev det flyktingkris. En flyktingkris som man använder som ursäkt för ännu mer EU-makt. Således halvsanningar och lögner kombinerat med ursäkter för att genomföra önskade politiska beslut när situationen uppfattas om kaosartat och tolkningsföreträdarna ber om snabba beslut för nu måste det baxas lagstiftning snabbt. Trams.

    SvaraRadera
  9. Islam, (eller snarare dess banerförare), expanderar kraftigt efter Romarrikets sammanbrott. Rom föll samman pga komplexitet, kostnaden att styra ett för stort imperium från Rom (eller Bryssel), skapade först provinser och sedan gradvis sönderfall, efter samma komplexitetslagar som EU nu vilar på, storleken skapar sas lerfötter, (man glömmer subsidaritetsprincipen), att makten från start kommer nedifrån, och måste fortsätta göra så, från de som betalar skatt för skydd, frid och fred.

    Det samma som hände Sovjet hände naturligtvis även den första vågen av imperialism efter Rom, dvs islams smått fantastiska framfart med hjälp av en sällsam kombination av svärd, disciplin, visom och 5e kolonare. Ungefär samma drivkrafter som vissa feminister ser Islam som medel av den vite mannens överhöghet :-)

    I början av 600-talet e.Kr drev kameldrivaren Muhammed företaganade kring Mecka, där kristna och judiska intressen (handel) korsades, Rom var utdöende, medan Bysans förvaltade arvet av Imperiet.

    Genom vissa uppenbarelser inspirerade av Judendom och Kristendom (Muhammed kopierade sas konceptet rakt av och utgick med en ny kallelse från Gud)

    Sina dialoger med Gud tecknade han tyvärr inte ner själv (han kunde inte skriva), varför man i efterhand försökt rekonstruera vad det egentligen var som profeten berättat. M var durkdriven och lade grunden till organisatorisk färdighet vilket sedermera manifesterades genom en ny lära, ur vilken religionen islam sedermera sprang fram ur. Vad som är religion och vad som är sedvanliga levnadsregler för att skapa makt går inte att skilja på.

    Tron på (en) Gud var utmärkande, till de troendes plikter hörde att underkasta sig Gud, dvs att lyda order samt att förbereda sig inför domens dag, dvs hyfsat likt förebilderna, med den skillnaden att kristendomen predikade fred som maktmedel, det gjorde inte profeten, det är en lite efterhandskonstruktion. Å andra sidan har Muslimer, liksom Kristna, sin fulla rätt att tolka sin religion, så vill man tolka Islam som fredlig, är är ärligt med det, så ska detta respekteras.

    Vanliga människor kan tyvärr inte tala med eller tolka guds ord, detta måste ske genom särskilda förkunnare iklädda en särk och långt skägg, ungefär samma grej som Ortodoxa Kristna.

    Krstna och judar skiljer vanligtvis på världslig och andlig makt, det var först Kung Henrik och Kung Gustaf (som nog bägge var rätt galna) som la rabarber på andligheten som medel för makten.

    Islam utövas paradoxalt nog i enlighet med noggranna instruktioner från Allah (Gud) själv som talat om för Muhammed, i minsta stavelse, vad som gäller, för evärderlig tid. Problemet är bara att beläggen (källorna) är nedskrivna på stenar och palmblad som försvunnit, så hela rasket bygger på en muntligt tradition, och att den traditionen går att tolka med dagens språk, det ställer utomordentliga kunskapskrav på prästerna, eftersom skriftspråket från tiden är bortglömt.

    Läran anses vara nedtecknad i en helig bok, som är minst sagt motsägelsefull, eftersom det inte finns något orginal att utgå från.
    S.W

    SvaraRadera
  10. Det pågår en kamp mellan Sunniter och Shiiter dvs mellan Saudi/Gulfstaterna och Iran med flera. Pga oljan har Sunniterna favoriserats.

    Men Islam handlar om makt - företrädesvis nedärvd ickedomokratisk makt – inget annat.

    Tanken att kontrollera vad som står i Koranen förefaller vara främmande för svenskar, i synnerhet värderelativisterna. Koranen på Svensla är ingen enkleö bok, men tål att läsas, faktum är att det borde vara formulär A, att själv bilda sig en uppfattning om en bok som är upphov till så mycket trassel. Mein Kampf är en bok som vi klarar av att hantera, den är sas opassande, men likväl en källa för att förstå Adolfs tankegods. Ska man nu ha en åsikt om islam, bör man helt enkelt bilda sig en uppfattning själv och inte bara lyssna på någon förkunnare i TV som nyheterna släpper fram.

    Kanske är det "kränkande" mot rättrogna muslimerna att ifrågasätta en fantasiberättelse full med diktat 600 år före vikingatiden. Men kanske gör man de balanserade och sekulära muslimerna en tjänst, om vi som klarat av att lägga religionens giftigaste delar bakom oss. Det vimlar ju inte av Hedeniusar bland miuslimer numera, och gkorde det det, så skulle de tagas av daga, av dårarna.

    Många antar att Koranen är balanserad medan Bibeln är full av ond bråd död (delar av GT är defacto det). Däremot är GT faktiskt en fredens religion, det är relativt unikt, även om kristendomen övertrumfas av zenbudismen, eftersom man inte lovar något man inte kan hålla, en existens efter döden.

    En inställning att Koranen är oantastbar omöjliggör alltså varje form av meningsfull diskussion eftersom postmodernismen omfattar allt, allt är rätt, eftersom det står alla fritt att tycka vad de vill, (utom möjligen nazister), men hur i helskotta kan Koranen var oantastlig, meda allt annat går att ifrågasätta, och hjälper man unga arga muslimer genom att rygga, när de reser ragg, för att de blir kränkta över en åiskt om en bok, som de själva inte ens kan tolka på ett språk de aldrig kan lära sig. Kort sagt, Korane bygger på ett oantastligt ord, guds ord, som uttalas av en massa sunnimuslimer, ngt de lärt sig, men ingen verkar kolla källan, varifrån får de allt, tex att profeten inte får avbildas. Muhammed var en krass krigare och pragmatiker, och skulle aldrig någonsin ha kommit på något så dumt som att allt är ristat i sten, Muhammed ändrade sin tro och leverne ständigt, efter förutsättningarna.

    Kanske måste man börja om skolningen, detta med att diktat är farligt.
    Islam (Sunniislam) är den enda världsreligionen som bygger sin värlsbild på politik, juridik och våldsmedel som bygger på oantastliga ord nedtecknade av gubbar i skägg långt efter profetens dåd.

    Under profeten Muhammeds tid började man sprida budskapet (makten) med vapen i hand varför islamsk expansion kopplades till erövring, när det kommer ner Kristna med ett kors på skölden är det inte Jesus budskap, utan krass propaganda av äventyrare som inte hade ngt bättre för sig på hemmaplan.

    De andra världsreligionerna utnyttjas av världsliga härskare för att uppnå politiska och territoriella maktambitioner, själva Kristendomen är till sin grund inte kopplad till militär makt, militär erövring och underkastelse. S.W

    SvaraRadera
  11. Muhammed var en krigare som erövrade hela arabiska halvön och lät tex halshugga 600-900 judiska krigsfångar – så någon förebild likt jesus är Muhammed inte, även om strategin var den samma, att tala till massorna – de fattiga. Uppror mot centralmakt.

    Enklast är att framföra ”fördomar” mot Islam (av filologiska skäl) eftersom det redan på 1200-talet var känt att det inte fanns en enda skriftlärd som kunde språket som Koranen är skriven på.

    En Religion som påstår att Koranen är guds oförfalskade ord, huggna i sten, och således oanstastbara, är lite ute och cyklar i ogjort väder? I synnerhet som språket är bortglömt, och således inte går att tolka.

    Där har vi kommit längre med NT, som vi tillåts tolka precis hur vi vill, och inget är från Gud, utan just berättelser från vittnen, och så kvarstår problemet med alla översättningar. Vilken översättning gäller, på viket språk, vilken är källan, och vem påstår sig kunna tolka/förstå denna källa utöver gud själv. Så länge religion är religion, kan det inte spåra ur så mycket, ta bara Knutby och påhittet med Kristi brud och Fossmos egna ambitioner och begär. När en 1600 år gammal bok som ingen förstår, men som är den enda vägen, blir utgångspunkt för hur samhällen ska organisras och styras, då blir det lite knepigare, för diktaten kan ju inte ifrågasättas, eftersom de kommer från Gud, via en oresonlig tomtegubbe i skägg. Det är denna -ism, som förefaller attrahera många inom identitetsvänstern, inte för att det är sunda tankar, utan just för att det är en väg till alternativ makt. Smart, men ändå inte. S.W

    SvaraRadera
  12. Läser man tex Zetterstéens klassiska översättning av Koranen från 1917, inkl hans egna kommentarer, och läser lite till om pseudonymen Luxenbrugs översättningsrysare där det påvisas att översättarna i tidigare versioner blandat ihop oskulder med vindruvor, så blir det trixigt, (med sanningen), visst kan man fnissa, men kanske tycker inte krigarna i Syrien att det är lika skojigt, att det som väntar den som sprängt sig själv till döds är 100 st vindruvor, upplyser man en människa som vill ta sitt liv om detta, kanske personen hejdar sig lite?

    Centralt är den muntliga traditionen som grund för Koranen.
    Muhammed skrev inte själv och var inte själv med när man samlade ihop textgrunden för Koranen.

    Dock anses det finnas belägg att kusin Ali (shi´iternas) förgrundsgestalt hade genomgångar med profeten, alltså vad Muhammed tyckte i det mesta, av naturliga skäl är det således Ali (samt Muhammeds fruar) som kan ha haft känndedom om vad profeten egentligen tyckte.

    Thäbit anses ha haft tillgång till en tidig textmassa som anförtroddes Hafsa, en av profetens fruar.

    30 år efter profetens död anses texten (förlagan till Koranen vara redigerad som ett första minnessstöd i form av en konsonantkod (jämför tecken att hänga upp en muntlig tradition på)

    urtexten (minnesramsan) gav utrymme för rätt mycket tolkning, och byggde på vad människor mindes att Muhammed hade sagt, precis som de fyra testamentena)

    Förlagan
    Texten för konsonantskriften var i sin tur nedtecknad på lösa stenar och palmblad och i "människors hjärtan" dvs muntlig återberättelse. Men vem skrev, och är det inte här som det blir rätt självklart med tolkningen, Muhammeds kusin, som kände Muhammed, mördades, och kunde därmed inte längre utöva tolkningsföreträde på en texmassa ingen riktigt begrep ens 50 år efter profetens död.

    Redaktionskommittén 30 år efter profeetens död ger direkta belägg för både nedskriven och memorerad form, av vad profeten anses hade talat om. Shiiterna anser att bara de som levt med Muhammed kunde tolka texten, medan sunniterna ansåg att texmassan var Gud ord, och att bara vissa utbildade i konsonantkoden kunde tolka guds ord. Så djävligt har vi det inte med kristendomen.

    Detta innebär något av ett cirkelbevis - texterna från tex Mekka, de äldsta manuskripten, är en slags kanon baserad på konsonantslingor för minnet, för det muntliga traderandet, som således långt senare blev fixerat som Guds absoluta och ovillkorliga ord (lag) S.W

    SvaraRadera
  13. Ingen vet alltså än i dag, om minnesslingan upptecknades för minnet, eller om minnet upptecknades av konsonantkoden, likväl är det guds ord, och finurligt nog är texten obegriplig redan på 1200-talet där de skriftlärda beklagar sig över obegripliga hieroglyfer.

    I rättvisans namn ska sägas att Newton hade vissa misstankar mot logiken i översättningen av biblen, och översatte alla tre dåvarande grundverk på armaiska, klassisk grekiska och latin och ansåg sig hitta en översättningsfel avseende vad treenigheten var, och ett fel var just själva "ordet". Dvs att det var ordet som var det tredje benet, guds ord, annars gick inte logiken in för den i övrigt troende Newton :-)

    När man renoverade mosken i Yemen 1972 hittade man 12 000 nya manuskript, som visade sig vara äldre än de tidigare kufi-skripten, (och därför gömdes undan) I vart fall har det visat sig att dagens Koran (guds vilja ) är en tolkning under flera 100 år av en primitiv nedskriven konsonanttext (rasm), där konsonanterna standardiserades först på 900-talet från en ickestandardiserad arabiska som går att läsa på minst 7 olika sätt. (sug på den)

    Förteckningen över hur man kan översätta orginalslingan, alltså de sju olika likvärdiga läsningarna, är emellertid inte deskriptiv, utan osannolikt nog normativ, (postmodernistisk) och nu blir det lite spännande, det är den sanna läran, guds egna ord, men skripten anger enbart vissa ramar för hur man får tolka skriptet, från en versrad fastlagd på 900talet, från en tidigare ickstandardiserad konsonantslinga :-) på ett språk som ingen längre kan tala.

    Suck - det är den grund som de vill styra världen efter, naturligtvis omöjligt att ifrågasätta, eftersom företrädarna blir kränkta av att någon säger att hela världsbilden är en subjektiv uppfattning av en gubbe med skägg.

    Våra egna runor var visserligen inte standardiserade heller, men de innehöll i vart fall vokaler, och så skrev inte vikingarna överdrivet långa stycken, och mest till åminnelse över stupade sönder i öst och väst.

    Rökstenen med den längsta runslingan är relativt tolkningsbar, är sannolikt ett rop på hjälp av en hövding som inte kunde få egna barn och sörjde detta mycket, dvs stenen restes för icke födda arvtagare, istället för stupade.

    Västgötalagen är rena undret av skriftlig deskriptiv pregnans - den går både att läsa och förstå, och dessutom kontrollera - det går inte med originalversionen på samma sätt.

    Tänk om SD skulle komma dragandes med ett gammalt manuskript de anser sig ha hittat i någon arkeologgömma, nedtecknad på en bortglömd barkbit, som talar om för oss hur vi ska leva idag, på grundval att att någon anser sig ha talat direkt med Tor eller Oden. Det skulle inte alls ifrågasättas av våra journalister, naturligtvis inte. Vem bryr sig om satansverserna längre.
    Detta med Koranen och Islam är helt absurt, visst har vi religionsfrihet, men vissa inom KD och sossekretsar verkar blanda samman religion och makt eller lagar, lite för mycket, och ingen vet om det är av maktskäl, eller bara ren och skär okunnighet. En religion som ifrågasätter den världsliga maktens rätt att via demokrati stifta lagar, har lika lite att göra i bokhyllan som mein kampf, avseende rätt att utöva makt, däremot platsar koranen bredvid vilken bibel som helst, om den stannar där. Dessvärre är den moderna statskyrkan inte mycket bättre avseende politik, men man aktar sig i vart fall att kräva blind lydnad av levnadsregler för 2000 år sedan. S.W

    S.W

    SvaraRadera
  14. Har detta med Syrien att göra? kanske, det pågår en blodig kamp mellan Sunni och Shia, om vem som har mest rätt. Båe ifråga om att härska över en bit mark och att tolka vem som har mest rätt om Muhammed.

    Sunni är märkligt nog mer top down och Shia mer barfotatolkning down - up, och detta spelar viss roll för hur makt utövas. Skägg-filurerna i Iran (mullorna) är naturligtvis fullt på det klara med att Shia är en arvfiende, ifråga om att kunna tolka Islam (der det kan inte Kristna), men Mullorna i Iran tror i vart fall inte själva på att undersåtarna tror att just deras uppfattning kommer direkt från gud, det tror ingen inom shia, eftersom detta inte förkunnas, Koranen måste tolkas av någon som begriper den, eftersom texten är nedtecknad av människor efter Muhammed död, företrädesvis med hjälp av Ali, medan det inom Sunni är mer, köp Guds eget ord, eller dö, och ifrågasätt inte hur jag kan veta att detta är guds ord, för jag har ett svärd och ett stort skägg.

    Alavidterna har konverterat till Shia och Iran och världens äldsta kristna stat Armenien har utmärkta relationer, så man får fundera. Hoppet för Syrien är inte att sunni tar över, och grunden ligger mer i vilken tolkning som ska råda i Irak, det är Suadierna och i viss mån Turkiet (en Sunnivariant uppstyrd av ungturkarna)

    Om Assad försvinner, finns alaviterna kvar, och så då den oresonliga hållning från vissa koranskolor, som lär ut irrläror om arbabiska, fasiken, vi kan ju tex på modern svenska inte ens enas om en definition om vad frihet är, eller för den delen rättvisa, så MUF och SSU säger samma sak men menar tvärt om med samma ord, och då kan man ju tänka sig hur det slår om koranen ska vara rättesnöre för juridik, (vilken den för övrigt redan är inom Svensk familjerätt, om en familjemedlem kommer från arabien, så när man balndar ihop religion, språk (inkl ett bortglömt oöversättbart, eftersom profetens språk är utdött, och mixar detta med juridik, och sedan stormaktspolitik, så inses att enda lösningen är realpoltik, som alltid.

    Det är ju inte alla som hänger med på hur det kom sig att furstendömen ersattes med nationalstater efter 1a VK, men det har med inrikes och utrikes makt att göra. Hur långt ska EU gå mot att göra medlemmarna till furstendömen under en överhöghet och hur mycket ska man gå åt andra hållet, att behålla rådigheten, dvs statens överhöghet över sig själv och sin befolkning och sedan ingå fördrag, tex att vara medlem i en allians, och betala en medlemsagift. Det finns mycket som talar för att nationalstaten är vad som kommer att överleva, ju snabbare kulturrelativisterna och nyliberalerna försöker riva den, enligt samma principer som Muhammed tillämpade, desto mer kommer människor att sluta sig samman och backa hem till vad de själva kan kontrollera och sedan ingå fördrag om. S.W

    SvaraRadera
  15. Muḥammad (som ibn ‘Abdullâh) föddes runt 570 i Mekka och dog 62 år senare i Medina. M var främst en politisk och militär ledare som enade Arabiska halvöns stammar genom en slags revolution som skulle kunna jämföras med republiken Frankrikes. Det gick bra för republiken fram till man stötte på patrull under ett av alla anfallskrig, och sedan gick det åt helvete, Waterloo och Trafalgar och sedan 1871.

    Muhammed grundade trots allt även religionen islam, även om det är själva maktövertagandet och erövringarna som är centrala, vid tiden.

    Lite som med Kristendomen, själva religionen och dess tolkning bildas långt efter budbärarens död, så man vet inte vad som är religion och vad som är realpolitik och krigskonst, under revolutionärens levnad och vad som är efterhandskonstruktioner för att behålla makt.

    Profetens hade sina drivkrafter, han var durkdriven, fattig och revolutionär, och väldigt uppfinningsrik. Fadern dog före Muhammeds födelse och modern när han var sex år gammal. Det var farfadern Abdul-Muttalib som tog hand om honom och efter dennes bortgång, farbrodern Abu Talib, så profeten lär ha haft en stökig barndom och mycket att bevisa eftersom inget var gratis.

    För att ta över makt var han tvungen att endera göra karriär (vilket inte gick eftersom han var fattig och kom från en betydelselös klan) eller göra uppror, vilket blev vägen, och för att göra uppror behövde han anhängare, vilket han skaffades sig bland likasinnade, dvs andra fattiga klaner, så medlen mot makt känns igen. Det har inte hänt någonting i världen, varken med människan eller med Muhammedanderna - människan strävar efter makt, och vill behålla makt, eller begränsa den. Islamska staten är tillkommen för att begränsa makt för shiiter, och man har nog givit lite för mycket utrymme för dessa IS-krigare, och man har inte lärt sig et dugg efter misstagen i Afganistan.

    Muhammed första och äldsta fru kom från en rikare klan och var en förebild. När hon dog blev det fart på giftemålen för att konsolidera makt och den yngsta flickan var 6 när hon giftes bort och 9 när hon blev befruktad, även om detta inte går att belägga, mer sannolikt är att flickan var minst 15.

    I en sura antyder en av fruarna lite ironiskt att det är tur att M kan prata med gud, eftersom han på detta sätt skaffat sig ett undantag från regeln att en man bara får ha fruar. Tror Muhammed hade 9 fruar, av realpolitiska skäl, så det var en pragmatisk snubbe.

    Wika har en rätt kärnfull artikel i fråga.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Muhammed

    SvaraRadera
  16. Muhammed var en politisk och militär ledare som samlade mindre bemedlade krigsfolk och organisera dem. Det är bättre att läsa Koranen som machiavelli eller som Sun Tzu - det handlar om det viktigaste kunskapen för överlevnad, makt i alla dess former - och varför ska profeten behöva skämmas för det, makt är inget snällt och den som inte behärskar konsten är maktlös / i vanmakt.
    Det gäller bara att välja tolkningsram. Det gäller att fundera om dessa Koranskolor utbildar söndagsskolegossar, eller om det är ideologisk skolning som ligger rätt nära vad Adolf hittade på, extrem lydnad mot den enda vägen, även om Adolf aldrig någonsin utmålade sig för att vara en söndagsskolegosse.

    622 e.Kr flydde M från Mecka till Medina.
    Utgångspunkten för Islams tideräkning.

    632 e.Kr dog Mohammed. Han hade då hunnit med att återerövra Mecka och nästan hela Arabien.

    Muhammed var alltså ambitiös och maktlysten och utmanövrerade de härskande i Mecka med hjälp av våld, den svarta stenens präster (Kabas) som ville bevara sin makt och sina traditionella gudar fick se sig besegrade.

    I Medina blev Muhammeds verksamhet uttalat politisk och de Medinska ”uppenbarelserna” återspeglar detta.

    Dvs det är där Muhammed formulerar sitt revolutionära manifest, och det är varken första eller sista gången revolutionärer skapar manifest eller personkult.


    För att hantera det hotet från Mekka (krigsmakt) sände M ut razzior för att blockera och sabotera deras handel, (vilket är ganska nära handelsblockad och vad väst försöker med avseende vissa diktatorer och förvissa delvis med Ryssland. Precis som moderna stater, företrädesvis diktaturer, lät M lönnmörda en motståndare, en diktare som hade skrivit nidverser om honom och vad de ansåg var hans politiska ambitioner.

    Därav sannolikt tolkningen att M inte får ifrågasättas.

    Muhammed var tvungen att gå i allians med judar och icke-muslimska stammar och ställde inte krav på att de skulle omvända sig, tvärt om anammande han ders seder och bruk om detta var opportunt. Det var först när M anhängare hade blivit starka nog att klara sig utan de han allierade sig med som han kastade samarbetspartners över ända.

    Makten i Mekka försökte vid flera tillfällen anfalla den muslimska gruppen i Medina, men misslyckades. De mest kända striderna utkämpades 624, 625 och 627. De judiska stammarna utgjorde ett hot mot den nya islamiska församlingen. De två största klanerna var Banu Nadir och Banu Qurayza. På grund av judarnas militära hot och konkurrens om handelsvägar fördrev Muhammed de judiska stammarna från Medina. Vid denna tid som M bröt med de judiska traditionerna. När en religion blev utsparkade uppstod ett andligt vakum, och M upprättade en egen fastemånad och började be mot Mekka istället för Jerusalem. Judarna som först inte hade varit nämnvärt populära hos de Kristna, omvärderade läget lite, och fann under hotet från Islam bäst att slå sig samman med de kristna, vilket för övrigt gällde omvänt.

    Muhammeds släkt fortplantades endast genom dottern Fatima, som i sitt giftermål med Muhammeds kusin och fosterson Ali erhöll sönerna Hasan och Husein.

    Hans död följdes av maktstrider bland de närmaste efterföljarna och bara några år senare red arabiska härar ut och erövrade stora delar av det bysantinska riket och hela det persiska riket. S.W

    SvaraRadera
  17. Man ska kanske också ngt beskriva Muhammed som förebild för många unga förtvivlade unga män utan hopp, förvånande många utan fader, vilket är högrisk-killar, jmfr ABB. Krig och förtryck och en svag ställning för kvinnor föder många barn utan fader, om det inte som i Sverige är plikt att ta hand om sin avkomma.

    Om klanen Quraysh
    Muhammed tillhörde klanen Quraysh vars medlemmar kämpade otaliga strider mot Muhammeds brödraskap vilka alltså revolterade mot det rådande "klanpatrikarkatet". För att sedan återgå till samma ordning som var före.

    Den största drabbningen var slaget vid Badr, där motståndarna till största delen bestod av quraysher kunde besegras. Sllaget blev en vändpunkt för M. Efter Muhammeds erövring av benådade han många av dem som hade motsatt sig honom förut, varpå fred mellan de olika klanerna kunde vidmakthållas.

    Efter Muhammeds död återantändes klanrivaliteten, och spelade en central roll i konflikterna om kalifatet och bidrog till sprickan mellan Sunni och Shia som aldrig kommer att kunna lösas. Det handlar om att äga företräde om vem som har rätt att tolka gud. Kristna löste detta på 1600-talet, som var ett fattig eländigt århundrade som rekylerade i upplysningen och några revolutioner, och därpå en industriell revolution. Muslimerna stod på sin höjdpunkt lite tidigare, opch grunden för konflikter stavas fattigdom. Klansystemet är förmår inte leverera demokratier förefaller det som.

    kronologi
    569 Muhammeds Fader 'Abd Allāh dör
    570 Muhammed föds i Mekka

    576 Modern, Āminah, dör
    578 Farfar 'Abd al-Muttalib, dör

    583 första handelsresa med karavan till Syrien

    594 som 24 åring träffar M änkan Khadidja

    595 M gifter sig med den femton år äldre änkan Khadidja som var förmögen och ägnade sig åt affärer. Hennes förmögenhet blev grunden för Muhammeds bana som affärsman.

    600 profeten Muhammeds kusin Ali föds i Mekka,
    svärson genom dottern Fatima och M närmste kompanjon.

    610 De första uppenbarelsen i grottan Hira, sannolik 40 års-kris, i vart fall
    börjar de flesta 40 åringar fundera på vad som är kvar att göra i livet.

    613 M börjar få anhängare

    616 Banu Hashim-klanen bojkottar Muhammeds intressesfär

    Genom sin fritid och påhittighet vände sig M till en början till en mindre krets förtrogna, bland dem fostersonen Ali, sin hustru Khadidja och vännen Abu Bakr

    618 Fullt inbördeskrig i Yathrib (Medina) alltså klankrig
    .
    619 hustrun Khadidja och farbrodern Abū Ṭālib dör

    Muhammed hade den unika positionen att inte ha barn att försörja, ungen fru och inga äldre som krävde att bestämma, så M var fri att göra vad han ville. Det blev uppenbarelser som av en händelse kom på tapeten.

    620 Den nattliga resan (Muhammed möter gud på Tempelberget i en dröm)

    Ingen vet hur mycket kraft M la på det religiösa, M blev omtalad för sin dådkraft.
    622 får M en inbjudan från grannorten Yathrib där några av hans anhängare gjort honom känd vilket sammanfaller med uppbrott, flykt och emigration till Medina tre år efter hustruns död.
    S.W

    SvaraRadera
  18. De fientligt inställda ledarna i Mekka försökte vid få bukt med Muhammeds ackumulerade muslimska brödraskap i Medina. De mest kända striderna utkämpades 624, 625, 627, staden Khaybar som beboddes av judar intogs 628.
    630 M tågar till Mekka med en här stor nog att inta staden, vilket gjordes utan våldsamheter.

    Sedan gör M ett försök att inta Konstintanopel, vilket misslyckas, sedan dör han året därpå, och det är sas nu som det utbryter lite maktstrider.

    Hur når man makt i ett samhälle – i synnerhet klansamhälle?
    Endera genom att klättra och lyda, vilket var omöjligt för en faderlös enkel man, det var stängda dörrar, då återstod metoden att ta platsen genom maktmedel. Han mötte naturligtvis på patrull bland stamfränderna genom att agera internt men kunde istället vinna anhängare bland dem som tillhörde svagare ställning i samhället. Här kommer stamkulturen in, och varför islam kan rekrytera, klanerna finns kvar, och alternativet är att bli präst eller krigare.

    Precis som förr inom bland annat adeln i Europa. Motståndet från klaneliten var hårt. Uteslutningar från klanerna legio för den som inte följde protokollet. Muhammed beslöt sig för att dra sig undan och samla kraft för att sedan utmana maktstrukturen,
    Muhammeds roll som ”profet” var således helt och hållet färgad av målet att förändra en förstelnad klanstruktur, och M behövde något för att kunna utmana. Ville den faderlöse M förvandla samhället och åstadkomma förändring som ett mål i sig, eller önskade M makt som mål där medlet blev att åstadkomma förändring, metoden krigföring samt uppenbarelser.

    Muhammed var en driftig lirare, men problemet var att han aldrig rådde på klanstrukturen mer än under sin levnad, sedan återgick ordningen, och efter M föds det fler Muhammedar, många utan familj eller en närvarande fader, och definitivt utan resurser, så förebilden är sas krigaren, revolutionären, och ärligt talat, det är inget att skämmas för, vi har ju några krigarkonungar under vikingatiden, naturligtvis Vasa, och självfallet karl XII som tidigt blev av med sin far. Så det är lite fråga om förmåga, förutsättningar och förebild. Bara människor i olika läger inte går om kring och tror att Muhammed var en mysfarbror, han var en äkta revolutionär, osannolikt framgångsrik, och fanns på riktigt, och skapade förändring. Det är ungefär vad det handlar om, hur åstadkommer man förändring från en usel situation. De flesta unga muslimer i Europa och Sverige har inga lysande framtidsutsikter, eftersom det inte finns några, eftersom det inte är lika förutsättningar för alla, men en massa snack. Som Svensk är det inte alls svårt att förstå att maktlöshet leder till agenda, alternativet är att acceptera en rådande ordning, och varför ska man det, om det ser bäcksvart ut. Det är en kraft att räkna med, och det är inte utan att det går att fundera på om inte andra grupper som funderar i samma termer, ger sig i slang med dessa grupper, men att övertolka det hela som relifiösa villfarelser är nog fel, radikaliseringen handlar om att skapa mening, att ge en person utan större hopp en meningsfull uppgift. Det är inte säkert att Sverige är så bra på det, att skapa egen kraft, endera anpassar man sig till ngt, och då går det hur br som helst, men köper man inte konceptet, är det inte helt enkelt att skaffa sig en position. Inte med den skola vi har, eller den boendesituation som råder.
    S.W

    S.W

    SvaraRadera
  19. Finns det någon poäng med en utläggning om språk och vad som hände under tiden Islam tillkom, och i vilken kulturell etnisk kontext uppkom Koranen, kan den krigiska period koranen tillkommer under, och vad som sedan nedtecknas ge någon hint till vad dagens ”rättrogna” kräver:
    Kanske?

    Kanske ska men inte förbjuda Islam – även om islam vill förbjuda Europeer att ha synpunkter på deras religion. I vart fall borde det vara förbjudet att hävda att islam (som Bostadsminister Kaplan gör) är något speciellt och okränkbart/oantastligt i relation till andra religiner.

    Det är rena dårpippin, att vuxna män kräver att en bok ingen längre kan förstå eller läsa, utöver då urkunden på klassisk arabiska som går att spåra till andra källor, men alltså inte skälva källan. Ingen ska kunna häävda likhetsprincipen, att Svensk lag gäller alla, och hävda att för just mig gäller en bok som är 1600 år gammal.
    Religion omfattas i väst av speciella rättigheter som föreskrivs av grundlag och tex tryckfrihetsordning) och där alla religioner är jämbördiga, och då måste alltså endera alla gälla samtidigt, eller ingen. Flera rättesnören som konkurerar med våra vanliga lagar går inte.
    Det är en lära som förfäktar ganska mycket, framför allt underkastelse, att inte ifrågasätta den som säger att det inte får ifrågasättas. Koranen är:
    1. en slags religion som i princip är plankad av Kristendomen.

    2. ett system som reglerar makt och maktutövning

    3. En bok om moral och vad som rätt och riktigt moraliskt.

    4. ett politiskt system

    5. En bok med levandsregler för hur man bör leva sitt liv


    6. ett juridiskt system, en egen grundlag, företrädesvis familjerätt och brottmål.

    7. en lärobok i strategi och användning av våld

    8. en fascinerade historiebok om livet bland araber för 1600 år sedan. Koranen är en bok som man kan läsa, recitera och begrunda för den personliga upplevelsens skull.

    Huvudbudskapet till människorna är att de ska ge sig hän i total underkastelse under Gud. Tron är viktig och innebär att man håller Koranen för sann. (okstavstroende)

    De moraliska kraven uttrycks i allmänna ordalag om att göra gott och vara rättskaffens. I Koranen finner man förutom de regler som ska gälla för islam som religion även hur man ska leva sitt liv. Krav på att tala sanning, vara försonlig, förlåta och ge allmosor.

    Andra krav är förbud mot att dricka alkoholhaltiga drycker, äta fläsk- och griskött samt spela hasardspel. Detta förefaller vara förnuftigt, griskött var ofta giftigt, alkohol förvrider omdömet och dobbel har alltid varit fördärvligt, ändå är det helt osannolikt att en bunt försupna europeiska korsfarare kunde åstadkomma så mycket elände 600 år senare.
    I Koranen finns regler om förbud mot lån mot ränta, vilket är klokt, långsiktigt, och en viktig lärdom redan då, att inte sätta sig i skuld, men har också medfört stagnation.

    S.W

    SvaraRadera
  20. Samtidigt är Koranen helt hopplös att tolka, eftersom den inte får tolkas, eftersom det som står där är absolut sant, för 1600 år sedan, och följaktligen gäller än i dag. Den pragmatiske Muhammed, som vann sådan framgång, mot den befintliga ordningen, har med vett och vilja, genom gud, försatt alla muslimer i ett system för människan som fungerade för 1600 år sedan, det verkar inte som att det är någon vidare smart idé.

    Att läsa en översättning, tex på Svenska, möts med fnysningar, det är inte guds språk, utan ett tolkning som inte har med gud att göra, men vem kan då tolka vad som är rätt, hur fasiken vet vi att Muhammed har förbjudit Lars Vilks att måla en rondellhund, om det inte står något om avbildningsförbud i Koranen.
    Visst borde man som sekulariserad sansad människa be att få reda på källan, var står förbudet, och vilka prejudikat finns som återger korrekt tolkning på källspråket?


    Den islamska gemenskapen rymde vid tiden sinsemellan en del olika språk, och att den arabiska Koranen, på klassisk arabiska anses vara enda korrekta källan. Men det var alltså inte Muhammeds eget språk.

    Koranen dikterades (enligt Muhammeds närstående som alltså dikterade) på Muhammeds egen arabiska via ängeln Gabriel.

    Någon som kunde skriva och förstå Muhammed skrev ner vad det var han sa.
    Koranen skrevs ner på arabiska med konsonantskrift, men vilken arabisk skrift?
    Muhammeds språk saknade skriftspråk, och följaktligen skrev man ner tecken för minnet.

    Den första sammanställningen av Koranen gjordes efter Muhammeds död,
    av en “hâfiz” Zaid ibn Thâbit.

    Bladen eller “sidorna” och förvaltades(förvarades sedan av Hafsah en av Muhammeds änkor som han träffade när han gick i exil.

    Eftersom islam så snabbt kom att omfatta ett så stort landområde kom Koranen efter M död att föreläsas på 7 olika språk /dialekter. Någon bok var det inte fråga om, utan nedtecknade konsonantslingor, eftersom sannolikt av utrymmesskäl valde bort bort vokalerna innebär det att språket, vilket det nu än var, än idag låter lite hackigt.

    Förlagorna är alltså förlorade men många olika avvikande läsarter från de ursprungliga "kopiorna" har citerats till annan litteratur. Så referenser utanför Koranen saknas icke.

    Det rör sig inte om dialektala variationer som det ofta hävdas, utan om helt olika innebörd, beroende på vem som tecknat ner vilken version av hur man ville minnas Muhammeds förkunnelse.

    Frågan är om det ens är Koranen som är förlagan?

    Eftersom det inte finns någon textkritisk utgåva av Koranen har det varit omöjligt att fastställa den ursprungliga texten. En sådan förlaga arbetar man på inom projektet Corpus Coranicum. Christoph Luxenberg är en anonym forskare som hävdar att Koranen delvis går tillbaka på syriska förlagor.

    nu kommer vi till frågan om tro och vetande, vi som vet vad vet är och vad tro innebär, har lite svårt att acceptera att de som tror, vet att de har rätt, och vill förbjuda att alla som med stöd av vetenslap kan bevisa att den förlaga som koranen är skriven på, fanns före Profetens födelse, då blir det sas lite svårt, om muslimer känner sig kränkta, förvisso är kränkthet ett maktmedel, men nog får de tåla att icketroende kritiserar Koranen lika mycket som bibeln, eller för den delen troende som hävdar att det som står i Koranen, det har ju inte ens Muhammed själv hittat på, det är en felöversättning. det kan vi ju inte hävda, då hotas det fria ordet eller så är det förbjudet eftersom det omfattas av rasism eller ngtm att man inte alls får använda sitt sunda förnuft, i någon fråga som avser regler som går stick i stäv med 300 år av hårt arbete med upplysning, räknar minst från Drottning Kristinas dagar. Ska vi gå med på att bomba oss tillbaka till tiden före vikingatiden? S.W
    S.W

    SvaraRadera
  21. Christoph Luxenberg är en pseudonym för en tysk forskare som har publicerat forskningsresultat om Koranen.

    Pseudonymen kommer av att han inte tror att moderna muslimer accepterar forskning inom lingvistik och filologi - att det i spåren av satansverserna skulle kunna förklara att det föreligger ngn liten risk för hans hälsa, om ngn känner sig kränkt av att leva i Europa under frihetens fana med vårt fria ord och våra demokratiska rättigheter, eftersom L forskning kan anses vara en smula kontroversiell för troende som inte riktigt klarar av språket, och som inte hänger med på språkvetenskapens rön.

    Det verkar inte helt lätt idag, detta med kunskap och religion, efters om de religiösa sas får lite hjälp av akademien, som i sann postmodernistisk anda förklarar bort allt är vetenskapliga förklaringar till att bli subjektivt eller stipulativt tyckande. Alla har numera ngn slags universell rätt att bli kränkta och genast få medhåll att det är ett brott med individens okränkbarhet.

    Att påstå att Koranen är lite svajug avseende källor och hur man översatt kan kanske inte uppfattas enbart som kränkande, utan även som rasistiskt, såvitt kritiken kommer från fel håll.

    I media uppmärksammades för ett antal år sedan att texter i Koranen omnämner 72 oskulder i paradiset skulle kunna vara en översättning av en ursprunglig betydelse som avsåg "vindruvor" eller rent av "russin". Ett nummer av Newsweek stoppades i Pakistan då den innehöll en artikel om Christoph Luxenbergs forskningsresultat.

    Christoph Luxenberg har spårat en del av ursprunget i Koranen till andra och äldre källor som knappast är Mohammeds egna samtal med Gabriel. Däremot kände ju M till judendomen och kristendomen, och kopierade in delar han k'nde till eller gillade. S.W

    SvaraRadera
  22. Muhammed var ju handlare och talade en speciell slags rotvälska, en mix av flera språk som fungerade, men inte var helt exakt.

    Luxenberg (belagda) tes att Koranen till större delar är en omarbetning av tidigare syrianska och Aramenska liturgiska kristna texter. Uppfattning framfördes första gången i boken:

    "Die Syro-Aramäische Lesart des Koran:
    Ein Beitrag zur Entschlüsselung der Koransprache"

    Richard Kroes sammanfattar verkets argument på följande sätt:

    "the Qur'an was not written in classical Arabic
    but in a mixed Arabic-Syriac language,
    the traders' language of Mecca and
    it was based on Christian liturgical texts.

    1. Muhammed talade inte klassisk arabiska
    2. utan på ett utan på handlarnas språk
    3. Koranen är inte skriven på Arabiska
    4. Koranen är baserad på Syriska kristna förlagor

    "When the final text of the Qur'an was codified, (efter M död)
    those working on it did not understand the original
    sense and meaning of this hybrid trading language any more,"

    Alltså redan vid första översättningen av de förlagor som fanns, så begrep ingen det språk
    som Muhammed kan ha dikterat ner sitt budskap, språket talades sas inte bland lärda.

    "and they forcefully and randomly turned it into classical Arabic."
    "This gave rise to a lot of misinterpretations"

    Jepp, man försökta notera in Koranen så gått man kunde, och försökte säkert tolka vissa uttryck med hjälp av någon som kunde handlararbiskan.

    "Something like this can only have happened if there was
    a gap in the oral transmission of the Qur'anic text."

    That idea is in serious disagreement with the views
    of both traditional Muslims and western scholars of Islam."

    jo, nu kommer Luxenburg och sätter hela religionen på pottkanten, inte bara de olika tolkningarna av den urkoran som finns, utan även de tolkningar som man gjort akademiskt i Europa hittills. Det rymmer flera facinerade tankar, hur mycket kopierade Muhammed från biblen från start, hur mycket skrevs ner av hans egen handlararbiska på palmblad, och hur mycket har sedan lagts till. och sedan, hur mycket har man sedan använt av de Syriska liturgiska krstina texterna när man fyllt i en massa allmänna regler. S.W

    SvaraRadera
  23. men hur tänkte man innan Luxenburg ställde till det?
    Det uppstod flera översättningsproblem redan från start
    - vem var det som fick mandatet att skriva ner den första konsonantslingan på Muhammeds eget handlarspråk
    - villka personer och källlor användes?
    - Vem bestämde sedan att det skulle bli just sju olika vesioner,
    dvs utöver urkunden, sex stycken översatta konsonantslingor?
    hur förvalatades dessa och vilka fick tillåtelse att förkunna Muhammeds budskap?
    - dessa frågor besvaras delvis av Luxenburg, man skarvade i en hel del.

    Med tiden uppstod således så stora skillnader och variationer mellan texterna, att någon blev tvungen att normera lite, och det är inte konstigt att det uppstod bråk, om det vid tiden fanns 4 - 7 olika konsonantslingor på vift, med helt olika budskap, som alla förkunnade guds eget ord.

    Den 3:e kalifen, Uthmân bev tvungen att bringa ordning i oredan genom att sammanställa en officiell version av Koranen. Det var inte populärt.

    Uppdraget till han som gjort version 1 efter palmbladen, Zaid ibn Thâbit, tillsammans med tre andra skriftlärda Abdallah ibn Zubair, Sacîd ibn Al Âs och cAbdallah ibn Hârith ibn Hishâm.

    Varför man inte enkelt kopierade den ursprungliga Koranen kan man fundera över. Den logiska förklaringen är att “Hafsahs blad” inte var fullständiga (efter alla tillägg samt att de olika överssatta konsonantslingorna innehöll så olika budskap och tolkningar varför det inte gick att återgå till originalet. Då hade det inte blivit mycket kvar.

    När redaktionskommittén fastställt den officiella korantexten brändes alla avvikande versioner av Koranen. “Hafsahs blad” sparades, men brändes senare av Marwân - guvernör i Medina.
    Sannolikt är att urkunden, Hafsahs blad, var väldigt lite text, Muhammed kunde inte skriva och verkar inte ha varit intresserad av att bli en profet. varpå sju olika lokalt anpassade versioner gavs ut, sannolikt anpassade för att smälta in i respektive mottagargrupp.

    På åtskilliga ställen i Koranen begär åhörarna ett tecken för att kunna tro på Muhammed som Guds apostel. Gång på gång påpekar Muhammed att Koranen är Gud eget (eller Muhammeds tecken). Problemet är att Koranen inte var skriven eller nedtecknad när Muhammed höll sina anföranden, skulle detta stämma så har åhörarna övertygats med en originalkoranen som kommit bort och ersatts av en kristen Syrisk förlaga, vilket så klart gör det ännu mer troligt att det är fråga om samma källor, bibeln, alltså till koranen, men att Muhammeds egna uppenbarelser alltså fortfrande är på villovägar. Detta förtar knappast Muhammeds gärning, han var helt enkelt en doer och inte så noga med skrift eller språk, man kan säga att Muhammed var en pragmatiker med vid tolkningsutrymme, prolbmet är bara att med all den kunskap vi har idag, i Svenska skolan och efter upplysningen, så accepterar vi tyst att människors (inkluderat kvinnors) vardag styrs av en bok som ingen har läst och som på sätt och vis är på villovägar. Det är inget bra betyg för förnuft, eller för den delen dikotomin mellan tro och vetande. Människor idag, inkl politiker "känner", "tror" "upplever" eller "uppfattar" - det är väldigt få som vet något, eller ens vågar ifrågasätta fantasier om hur en någorlunda enhetlig normerande skola och språk ska fungera, alla är fria att göra sin egen tolkning, och vad ska vi då med lagar till. Lagen är ju just till för laget, så att det inte uppstår missförstånd eller felöversättningar, om vad man har bestämt som ska gälla lika för alla, då kan man inte komma dragandes med en felöversättning som är 1300 år gammal. S.W

    SvaraRadera
  24. Kanske ska man avsluta med hopp, varför Islam inte är någon vidare framgångsrik -ism. Man ska kombinera folkslag med vilken islaminriktning som gäller, och det är mycket Opec-oljan som givit upphov till indirekt stöd (resurser till alla koranskolor), Men inte fasiken är Islam en stabil grund.

    Muhammed har 11 hustrur samt två officiella konkubiner
    (och får endast ett (eventuellt två) barn, med två kristna kvinnor, under en period då tillgången på preventivmedel var starkt begränsat) Att fru nummer ett äktade Muhammed berodde på att hon var änka.

    Fruar

    1. Khadidja bint Khuwailid
    kristen från Syrien och äktades 595. Muhammeds enda hustru medan hon levde. Muhammed får dottern Fathima, enda inomäktenskapliga barnet.

    2. Sawda bint Zamaa gifte sig med Muhammed 619
    (efter att Khadidja dött)

    3. Aisha bint abu Bakr äktades av Muhammed 619
    622 får M en inbjudan från grannorten Yathrib där några av hans
    anhängare gjort honom känd
    624 för M krig - ännu en erövrad stad

    4. Hafsa bint Umar ibn al-Khattab gifte sig med Muhammed 625.
    625 krigas det mera och M erövrar ännu en stad.
    Hafsa är den som tecknar ner /förvarar en del av vad Muhammed
    proklamerar. (dvs det som anses vara grunden för Koranen)

    5. Zainab bint Khuzaima gifte sig med Muhammed 626 dör endast några
    månader efter att äktenskapet hade ingåtts.

    6. Hind bint abu Umayya äktades 626

    7. Zaynab bint Djahsh, äktas 626.
    Muhammeds adoptivson Zayuds frånskilda hustru.

    8. Djuwayriya bint al-Harith som var krigsfånge och gifter sig med
    Muhammed 626.

    ännu ett krig 627 krig och ännu en erövrad stad

    9. Safiya bint Huayy (judinna) och gifter sig med Muhammed 627 efter att ha
    konverterat till islam
    staden Khaybar bebos av judar intas 628.

    10. Ramla bint abu Sufyan gifte sig med Muhammed 628.

    11. Maimuna bint al-Harith - äktenskapet ingicks 629.

    Konkubiner
    1. Raihana bint Zaid var judinna. om hon var hustru eller konkubin är osäkert.
    2. Maria var kristen kopt från Egypten och födde Muhammed en son 630,
    Ibrahim. (det är dock inte helt klart vad som hände sedan)

    Fatima - dottern - är helt central – och ger en hint om lite olika kvinnosyn inom islam, och lite om hela konflikten, om klaner (blodsband) och hur det kom sig att Muhammeds klan naturligtvis inte ville att hans arvingar skulle bli en konkurrerande klan. S.W

    SvaraRadera
  25. Fatima föds runt 615 och hon dör påpassligt nog samma år som profeten 632 dör, (i klansamhällen är det farligt att vara barn till en ledare som inte ordnat med skydd efter sin död.

    Äktenskapet ingicks år 622 eller 623. Fatima var mellan 7 eller 8 år när äktenskapet ingicks (enligt muslimsk uppfattning) och hon avled 18 år gammal, märkligt nog 95 dagar efter att hennes pappa Muhammed dött.

    Fatima är Muhammeds enda bevisade dotter och den enda av barnen som fick egna barn (vad man vet)

    Fatima gifte sig med den första imamen, Ali och är således mor till den andra imamen Hasan, den tredje imamen Husayn, Zainab och Umm Kulthum.

    Fatima är framför allt viktig i frågan om Muhammeds legitima efterträdare. Shiamuslimerna hävdar, till skillnad från sunnimuslimer, att Fatima var Muhammeds enda barn.

    Sunnimuslimer räknar Muhammeds svärfar,
    som efterträdde honom som förste kalif,
    som ledare för islam.

    Shiamuslimerna godkänner imam Ali,
    som genom Fatima blev far till Muhammeds
    enda ättling i rakt nedstigande led,
    som den rättmätige efterträdaren.

    Det handlar alltså om vem som har copuright - vem äger rätt att tolka profeten, dvs föra Guds talan, det är ju inte klokt när man tänker efter, och eftersom det bara kan finnas en gud, och ett guds ord, så kommer de militanta islamaisterna att ge sig på Shia o första hand, för Shiiterna, i synnerhet inte perserna, är inte kända för ngn inavlad klanstruktur, så detta med absolut makt, genom ngt så galet som tolkningen av en bok, (som är felöversatt) kan ju inte bli så framgångsrikt i längden. Vi hade kommit betydligt längre i Sverige under medeltiden, tex behövde inte änkor ha förmyndare, utan var alltså myndiga, det är kvinnor fortfarande inte i många sunnidominerade klanstater. S.W

    SvaraRadera
  26. Mer dårpippi - om bakgrunden till konflikten och varför de aldrig kommer att kunna enas om ngt annat än att sticka kniven i ryggen på varandra.

    Delningen av islam i sunni och shia är en konsekvens av maktkampen efter profetens död och brallade ur fullständigt efter Alis död. Hans anhängare, som kallas Shī'at Ali ("Alis parti") ansåg att Ali skulle efterträdas av son, men det ansåg naturligtvis inte de som sett till att mörda Ali, i synnerhet inte ståthållaren i Syrien, Muawiya som vägrade erkänna Alis legitimitet och revolterade.
    Muhammed dör alltså 632
    Vem ska nu råda? Klanerna är ju kvar, men med mycket större geopoltiska områden att bevaka.
    Under de fyra första kaliferna fortsätter erövringarna med militära medel, samtidigt som dödligheten bland kaliferna är påfallande hög.
    Abu 632 - 634 Muhammeds efterträdare nr 1 Abu Bakr – dör av ålder
    Persien 633 erövras

    Umar 634 – 644 efterträdare nr 2 Umar ibn al-Khattāb (mördas)
    Syrien 637 erövras
    Armenien 639 (världens äldsta kristna stat förenas med Iran mot Sunniternas välde.

    Usman 644–656 Muhammeds efterträdare nr 3 Usman ibn 'Affan (mördas)
    Nordafrika 652 erövras

    Ali 656 – 661 Muhammeds efterträdare nr 4 Ali ibn Abi Talib den fjärde kalifen.

    som naturligtvis mördas efter några år.

    S.W

    SvaraRadera
  27. Kalif nr 1
    Muhammeds första efterträdare hans förste förtrogne anhängare, Muhamed skapade makt utanför klanen och hade inga planer på att låta kronan gå i arv.

    Trots alla fruar fick M endast en dotter med sin första fru, och anses ha fått en son med en konkubin, även om detta inte är helt klart.

    Abu Bakr var jämgammal med Muhammed och dör 634 två år efter M.

    Enligt Sunni-muslimer) var Abu Bakr den förste kalifen.

    Abu Bakr stabilisera det nybildade Kalifatet (staten) genom att bemöta och bekämpa flera uppror efter Muhammeds död, klanen slog tillbaks. Abu Bakr påbörjade drefter en framgångsrikt erövring av Syrien under härföraren Chalid.

    Abu Bakr efterträddes av Umar ibn al-Khattab som blir Kalif nr 2

    Umar ibn al-Khattāb (634-644) blev inte bara känd som, utan var en stor politisk och militär ledare, men knappast en fin helg gubbe,

    Umar övergick redan 616 till M:s rövarband som anhängare i samband med att Banu Hashim-klanen bojkottade Muhammeds intressesfär.
    (efter Muhammeds första uppenbarelse)

    Så här har M en förtrogen broder som inte svek och som tillbringade 18 år som vapenbroder med Muhammed.

    Under Umars kalifat genomdrevs den stora expansionen av islam genom allianser och krigföring.

    Umars lagstiftande förmåga, politisk och administrativ kontroll och hans attacker mot det sasanidiska riket resulterade i den islamska erövringen av Iran, Arabien, kom också Egypten, Irak, Palestina och Iran kom under kalifens kontroll, och han regerade över hela Sassanidriket och mer än två tredjedelar av Bysantinska riket. Detta beryktade honom som en mycket stor härförare och är kanske den som förde fram Islams front mest av alla.

    Men….säg den lycka som varar för evigt, vad händer om man ockuperar ett annat land?

    S.W

    SvaraRadera
  28. Kalif nr 2 faller på eget grepp - och det är perserna som ger igen

    Umar mördades 644 av persern Piruz Nahavandi som araberna hade tagit som slav. Notera alltså att perser är ett helt annat folkslag än araber.

    Piruz gömde sig i moskén med en dolk och väntade tills Umar började bönen och högg honom sedan sex gånger. Så var det med det försöket, och kan närmast jämföras med mordet på Anna Lindh.

    Är man missnöjd med någon som har makt, så kan man alltid mörda vederbörande, och Anna var inbegripen med förhandlingar om Balkan, så aningslösheten finns inte bara hos oss.

    Piruz' namn betyder "segrare" på persiska. I motsats till den sunnitiska historieskrivningen anser iranska historiker att Piruz dåd var ett svar å de olyckor som drabbat perserna efter den sunnitiska invasionen – och det är lätt att hålla med, vem skulle varat ¨tacksam att bli förslavad?

    Den döende kalifen tillfrågades att utse sin efterföljare för att undvika maktkamp. Han föreslog enligt traditionen någon av följande efterträdare,
    vilket inte går att belägga:

    Utman ibn Affan,
    Ali ibn Abi Talib
    Abdurrahman ibn Auf,
    Sa'd ibn Abi Waqqas,
    Az-Zubair ibn al-Awwam
    Talha ibn Ubaidullah.

    Valet föll på Utman ibn 'Affan, men det kan man inte säkert veta.

    Umars död har naturligtvis blivit en högtid som heter omarkoshi som firats på hans dödsdag bland perser sedan safavidisk tid. Högtiden firas än i våra dagar. Shiiterna uppför en staty (docka) som föreställer Umar som de därefter kastar avföring på och smäder med fula ord. Det är lätt att gissa varför.
    Man kan ju undra om inte sunniterna blir jättejättearga, men inte brys sin perserna om det :-) S.W

    SvaraRadera
  29. Jaha, då är det nästa man till rakning - 656 Kalif mördas kalif nr tre

    Usman ibn 'Affan efterträdde således Umar ibn al-Khattāb som kalif

    Usman ibn 'Affan var kalif 644–656 - den tredje kalifen efter profeten död.

    Usman tillhörde en konkurrerande klan Umayya, och var också en av profetens äldsta anhängare. Men är det fel klan så är det.

    Uthmans erövrade kvarvarande delar av Persien och Cypern under sin ledning lät Usman sammanställa den slutliga versionen av Koranen runt 651, eftersom det var kollosal oredan om vad det egentligen var som Muhammed hade sagt.

    Causa bellum
    Detta väckte stark opposition varpå Usman anklagades för att ha påtagit sig en religiös auktoritet som han inte hade rätt till.

    Kort sagt den som påstod att han lag den slutliga finshen på guds eget ord mördades omgående eftersom man tyckte att det var en smula förmätet. Det hade bara gått 19 år efter profetens död, och många som varit med från start, hade sas en egen uppfattning om vad Muhammed hade förkunnat, och inte var det några psalmer och högstämda ord inte.

    Motsättningarna ledde till en väpnad konflikt. Ett antal upprorsmän belägrade Usmans hem några dagar år 656, vilket slutade med att Usman mördades av en man vid namn Yassir Ebn-Mohaweg. Det är ganska osannolikt att kalifen kunde mördas, om inte omgivningen ville det. I fart fall verkade inte så många protestera mera.
    S.W

    SvaraRadera
  30. Dags för kalif nr 4.....

    När Usman dog utsågs Alia (Ali ibn Abi Talib) till den fjärde kalifen.

    Man kan anta att Ali inte direkt såg Usmans banemän som sina största fiender. Enligt traditionen föddes Ali i Kaba. Ali blev omhändertagen av Muhammed, som själv växte upp i Abu Talib ibn Abd al-Muttalibs hem - profetens farbror – efter att farfadern dött.

    Ali var var kusin till Muhammed tillika svärson genom dottern Fatima och profetens närmste kompanjon. I den historiska traditionen under den islamiska medeltiden personifierade Ali den ädle och hjältemodige krigaren. Ali är även författare av boken Nahjul Balagha - ett litterärt mästerverk inom det dåtida arabiska språket.

    Ali räknas av Shiiter som den första och främste martyren. Det är inte märkligt att extremare delar av Sunnigänget via koranskolor anser att Shiiter är orena och att det är förenligt med Guds vilja att döda dem.

    Det kokta fläsket var stekt och måttet rågat, när alltså Ali mördades. sedan gick det 95 dagar innan Muhammeds dotter Fatima trillade av pin, under oklara omständigheter. Fina killar, och vilken samarbetsanda. S.W

    SvaraRadera
  31. Avslutningsvis - ett mindre första inbördeskrig

    657 Slaget vid Siffin
    stod i maj till juli vid Eufrats stränder i Syrien, mellan

    kalifen Ali ibn Abi Talib
    och
    Muawiya I, grundaren av ummayyaddynastin.

    Den huvudsakliga sammanstötningen skedde från 26 till 28 juli.

    Efter det kontroversiella mordet på Uthman ibn Affan hade Ali blivit kalif,
    men blev tvungen att kämpa för att bli accepterad.

    Muawiya, guvernören i Syrien, fördömde Ali, och avgörandet mellan de två om vem som skulle ha makten i riket kom att stå vid Siffin.

    Utgången av slaget var oviss och de två parterna gick med på att söka skiljedom, vars resultat dock blev lika ovisst och kontroversiellt.

    Slaget och skiljedomen bidrog till att försvaga Alis ställning och tjänade inte till att lösa spänningarna i det muslimska riket.

    Slaget räknas ofta som utgångspunkten för splittringen mellan de två största inriktningarna inom islam:

    Muawiya I kom av sunniterna att betraktas som den förste ummayyadiske kalifen, medan shiiterna bestrider detta och betraktar i stället Ali som den förste imamen.

    Strax efter slaget urskiljde sig även en tredje gren, kharijiterna, vilka lämnade Alis sida sedan denne gått med på skiljedom. (kharijiterna var alltså lite mer hårdföra, eller mindre fega)

    Muawiya menade att han och den fjärde kalifen hade en ”överenskommelse” att dela riket efter Slaget vid Siffin och utropade sig till ledare över den muslimska världen, (efter att Ali dräpts) dvs kharijiterna hade rätt, det var ingen bra lösning med att kompromissa, de skulle slagits vidare, utan att begära skiljedom, vilket var ett slags trick, som gick hem.

    661 utgör alltså spiken i kistan för Islam, och är orsaken varför det aldrig kommer att fungera - då mördades den fjärde kalifen Ali ibn Abi Talib (vanligen benämnd Ali) de troende Muslimernas befälhavare.

    Ali attackerades den 25 januari 661 med ett förgiftat svärd av Abdur Rahman bin Muljam al-Sarimi när han var upptagen med morgonbön i moskén. Ali avled två dagar senare.

    Ali är sunnitisk islams fjärde kalif och shiitisk islams förste imam (den förste enligt imamiterna och zayditerna och hos ismailiterna har han en särställning och har inte fått något ordningsnummer).

    Delningen av islam i sunni och shia är en konsekvens av maktkampen efter profetens död och eskalerade efter Alis död.

    Enligt hans anhängare Shī'at Ali ("Alis parti") skulle Ali efterträdas av sin son, men ståthållaren i Syrien, Muawiya, vägrade erkänna Alis legitimitet och gjorde uppror, mäklade en kompromiss (skiojedom) och såg sedan till att mörda Ali.

    Det blev aldrig någon ordning på Sunniislam efter det, förrän de blev besegrade av turkarna. Muslimerna kan själva sin historia, och vet ju om hur det fungerat, så det blev turkarna som kunde föra religionen vidare, inte arbabernas klanstrukturer. S.W

    SvaraRadera
  32. Muawiya I grundade därmed den umayyadiska dynastin. (sedermera Sunnisilam)

    Vem var då Muawiya (som dödade profetens kusin)?
    Mu'āwiya ibn abī Sufyān var jämnårig med Ali (född 602 och död 680)
    Mu'āwiya blev kalif 661-680 genom att dräpa Ali.

    Mu'āwiya tillhörde den umayyadiska grenen (Quraysh) samma stam som profeten Muhammed, och var son till Abu Sufyan ibn Harb.

    Mu'āwiya utsågs till ståthållare i Syrien under Alis kalifat och erkände inte profetens kusin som kalif. (Det var alltså nästan en släktfejd, i vart fall en klanfejd.

    Efter mordet på Ali utropade Mu'āwiya sig till kalif i Damaskus och grundade umayyadernas dynasti. Mu'āwiya kalifat accepterades naturligtvis inte av Alis anhängare, (shi'at Alī), "Alis parti", som stödde den mördade Alis söner Hasan och Husayn.

    Muawiya slog ned charidjiternas och alidernas uppror, utvidgade sitt rike till Indus i öster, och planerade en erövring av Konstantinopel (som slog slint)

    Muawiya gjorde (naturligtvis) Damaskuskalifatet ärfligt inom sin familj.
    Efter Mu'āwiyas död gjorde Husayn uppror.

    Så där har de hållit på, och det finns ingen egentlig ljusning, så länge det finns förvirrade islamska präster som predikar fred utåt, men krigar realt, och hoppet är Shiiterna, Kurderna och Turkarna som står övest på fiendelistan - efter Kristna och Judar - som fiender till Islam, eller den som anser sig vara Allahs målsman. Så de skaffar sig en del fiender, storskäggen. S.W


    Varför går inte konflikten att lösa?
    Muhammed, liksom de tolv stora imamerna, anses av shiamuslimer vara ofelbara. Det är alltså släktträdet som avgör.
    Enligt Sunnimuslimer var Muhammed inte ofelbar i handling, ej heller de stora imamerna, om de ens erkänns, Islams ofelbarhet finns nedtecknad som Guds ord – Koranen – och den tolkas bara av vissa utvalda präster, som sas vet vad det är som Gud har sagt till Muhammed. klart slut. S.W

    SvaraRadera