SF

Adlibris

tisdag 10 november 2015

Nya nya moderaterna

Som säkert alla vet lade Moderaterna igår fram ett förslag inom migrationsområdet. Den enda viktiga punkten i förslaget var att börja tillämpa Dublinförordningen, dvs avvisa alla som kommer från annat EU-land.

Personligen tycker jag, föga förvånande, att det är ett bra förslag. Dock undrar jag lite hur man tänker inom M rörande sina gamla kärnväljare. Man ska ju komma ihåg att det är Alliansens migrationsöverenskommelse med extremisterna i Mp som bäddat för det läge vi har idag. M är i högsta grad ansvariga för det haveri vi ser nu.

Den andra frågan man kan ställa sig är hur man kan byta fot så fort. Från alla är välkomna till ingen är välkommen. Har de ingen som helst insikt om vad en politik ger för effekter. Vem som helst (i princip) kan räkna ut att alla migranter kommer söka sig till det mest förmånliga landet. När de sedan gör det så blir M chockade och vill stänga gränsen. Hur tänkte man egentligen? F.ö. anser jag att det är patetiskt att slå sig för bröstet som humanitär stormakt när det inte kommer så många, om man sedan stänger dörren med ett brak när ens utsagor sätts på prov.

Tänket känns igen från hur man behandlat försvarspolitiken, där Alliansen varit med och slaktat Försvarsmakten, för att nu plötsligt låtsas vara ett försvarsvänligt parti igen. Vad händer om Putin dör imorgon ska vi avrusta igen då?

Allt det ovanstående knyter an till ett inlägg jag skrev för ett tag sedan som jag kallade kvartalspolitism. Man ser aldrig längre än till nästa månad eller kvartal, förmågan att dra slutsatser på längre sikt verkar helt saknas. Varför är det så? Är det ett resultat av att alla politruker gör karriär inom MUF/LUF/CUF och de drömmer om att gå handels men kommer inte in utan går lite fristående kurser i ekonomi sedan lajvar de politik som att det vore ett bolag vars kvartalsrapport är den längsta horisonten man har?

En riktig politiker borde kunna säga att deras ideologi och politik skall funka för ens barn och barnbarn och att landet har blivit bättre då. Man ska inte jaga likes från Aftonbladets ledarsida eller TV4 nyhetsmorgon.

En ytterligare bra faktor med M:s utspel är att man ser vilka som är regeringsdugliga (dvs inte lever i en rosa drömvärld). Mp V & C bevisade snabbt att de borde kastas ut från allt vad ansvar för landet heter. S verkade pliktskyldigast humma lite vilket innebär att de nog kommer komma med samma förslag inom ngn vecka eller två. KD har försatt sin chans att ta ledartröjan inom borgerligheten inom migrationsfrågan.

Det lite märkliga i sammanhanget är att man redan nu kommer med ytterligare förslag, det var rätt nyligen man gjorde oktoberöverenskommelsen ang migration. Möjligen gick man ut lite lugnt då för att få med alla på tåget för att övervinna den psykologiska spärren och nu kör på med mer verkningsfulla förslag.

Slutligen tycker jag det är bra att M nu vaknat ur sin dvala men liksom med Försvarsmakten är trovärdigheten fortsatt låg. Det tar lång tid att återfå ett bränt förtroendekapital.

5 kommentarer:

  1. Var inte så naiv! Vaknat ur sin dvala.... ha!
    Den mångkulturella Batra utsedd av den multietniske Reinfeldt gör detta av ett enda skäl - RÖSTER. Ledningen känner trycket underifrån och inser att partiet kommer halveras snart om de inte byter åsikt. Därför och enbart därför byter man åsikt. Man vill hålla sig kvar vid köttgrytorna och hindra SD från att bli Sveriges största parti.

    SvaraRadera
  2. Inaveln inom politiken är M och S största problem. Folk utifrån som gjort karriär inom näringslivet får sällan någon ledande position inom partiet, utan det är just de som gjort karriär bla via ungdomsförbund som slår sig framåt. Därför kan knappt något parti hitta någon vettig ledare, och därför kan man aldrig komma på bra lösningar på alla "utmaningar" som finns idag.

    SvaraRadera
  3. Moderaterna låtsas stänga gränserna, men i hemlighet arbetar de och andra febrilt att öppna dörrarna.

    Här är de faktiska öppna förslagen inifrån.
    Riksdagen förväntas öppna upp sina övernattningslägenheter där de seniora som har störst lägenheter släpper in flest asylsökande i fallande skala. Riksdagen har outnyttjade utrymmen som kommer att öppnas för flyktingar.
    Departmenten, partiernas riksdagskontor och riksorganisationer öppnar upp sina lokaler för nödsökande. Eftersom dessa organisationer lever enligt toppmoderna och tillväxtfrämjande mobila kontorens (twittergenerationen) princip kan de inkvartera dubbla dosen flyktingar medan de arbetar hemifrån eller från ett lyxigt café. Fika ökar produktiviteten, det vet alla. Samtliga i personalen har på krav av arbetsgivaren Löfen och Walle gått med på att upplåta sina privata bostäder åt ytterligare flyktingar eftersom man vill fördela bördan som rikets småorter av statens organ Migrationsverket anvisats att ta på sig.
    Riksens personal ser sig som perfekta kulturöverföringskonsulenter med hög utbildning och korskulturella studier i sitt akademiska bagage som gör dem särdeles ämnade att introducera de nyanlända in på den svenska arbetsmarknaden.
    De är väl medvetna om rub-off effekten som säger att nära umgänge gnuggas av på mottagaren och snart är alla drönarlika genuskvoterare. Förhoppningsvis applicerar de ej principen om lägsta gemensamma nämnare som är en släkting till Murphys lagar. Tänker man bara positivt kan inget ont hända.

    EU-kommissionen har tagit Sveriges ledsagare på orden och tänker öppna upp sina stora kontor för flyktingarna. Som ett svar på detta initiativ skall EU-parlamentet göra likadant. De har stora, rymliga glaspalats som behöver mångkulturen och ekonomiska skillnader tätt inpå för att kunna studera förhållandena i unionen utan bias. EU-kommissionens personal öppnar upp sina hem för flyktingar, liksom EU-parlamentarikerna. Fri rörlighet, für alles mon amie.
    Hand i hand i ett euforiskt rus som räcker förbi alla konjunkturcykler.

    SvaraRadera
  4. Tja, sent ska syndaren vakna..men för lite, och för sent.

    Nu har vi en försvarlig mängd migranter i Sverige, de kommer vi inte kasta ut och de kommer att behöva en rejäl skiva av vår gemensamma välfärdskaka. Malmö central är sprängfull med afghanska unga migrant-män (barn?) och fler kommer tillströmmande var dag, i hopp om att hinna innanför dörren innan den slår igen. De kommer konsumera enorma mängder välfärd, flyktingar tar man emot utan att räkna på om de är ekonomisk lönsamma eller ej, men kommer du från Afghanistan, där det inte är krig, är du inte flykting utan migrant. Och då ska du bidra till knytkalaset lika mycket, eller helst mer, än vad du kostar. Vilket tyvärr är en utopi. Högt välfärdsbehov i form av sjukvård, utbildning och försörjning parat med låg matchning mot arbetsmarknaden och låga incitament att ta lågbetalda arbeten när etableringsstöd de första två åren och försörjningsstöd därefter är så generösa. Och oavsett hur välutbildade migranter och flyktingar är så är det i praktiken analfabeter som nu strömmar till Sverige, inga av de fem största flykting/migrantländerna (Afghanistan, Irak, Syrien, Eritrea och Somalia) använder det västeuropeiska alfabetet och kan därmed inte skriva och läsa förrns de pluggat in detta.

    Vänligen
    Sam Ask

    SvaraRadera
  5. Hej.

    En av anledningarna är att så få av dem har kontakt med sitt kulturarv. Det är över- och framförallt den nyrika okultiverade övre medelklassens bortskämda barn som utgör huvuddelen av de borgerliga partiledarna (och kadern kring dessa). De saknar skogs- och jordbrukarnas sekelgamla insikter i hur man brukar landet för kommande generationers bästa; varför plantera skog du aldrig får se växa upp själv? De saknar gruvarbetarnas insikt i hur alla ger allt för gemensamheten, och för hur man behandlar kamrattjuvar. Svensk politik är en klivsten mot bolagsstyrelsen, det statliga verket/företaget, eller allra helst ett EU-kneg bland det höga frälseståndet.

    Den gamla borgerligheten, när ordet inte stod för socialdemokrati-light som hos Reinfeldt-moderaterna (kanske inte i teori, men väl i praktik), förstod och värdesatte svenskens gemenskap: man kunde vara oense politiskt om vart skutan skulle ros, men alla var överens om att vara rädda om båten.

    AKB är bara ett vått finger i pressens uttryckskanal. Dåd, inte ord, avgör om hon skall värderas annorlunda.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    SvaraRadera