torsdag 21 januari 2016

Ges en korrekt bild från krisinformation.se rörande flyktingar?

I morgonens inlägg skrev jag lite om MSBs lägesrapport rörande flyktingkrisen.

Till min förvåning såg jag sedan under dagen hur MSBs kommunikationsdirektör tweetade ut en länk från krisinformation.se   med vanliga frågor och svar angående flyktingarna. Krisinformation är ngn samlingsplats för myndighetsinformation.



Syftet är väl att ta död på myter om det ena eller andra. Vilket alltid är lovvärt.

Vad står det då på länken från krisinformation?

Jo, hälften av det som står i MSB:s lägesrapport. Man har helt enkelt inte med den sista ganska allvarliga halvan.




Jmf MSB nedan. Det jag markerat har man inte med i "Aktuella frågor om flyktingsituationen".





Varför gör man såhär? Slarv? Utrymmesbrist? Vill inte oroa någon? Det kommer iaf inte minska misstron mot Myndigheter om man, oavsett anledning, sållar bort information.

Man kan också fundera på om övriga svar hos krisinformation.se är lika "tvättade" från obehag.

Uppdatering kl 17:23

Har nu fått svar från Msb och Folkhälsomyndigheten. Msb hänvisar till de senare och denne svarar inte på frågan tycker jag. Frågan är inte om en epidemi utbrutit utan om den riskbedömning man gjort, vilken bygger på att hälsokontroller görs, står sig. Lite goddag yxskaft över folkhälsomyndighetens svar. 






15 kommentarer:

  1. Myndigheterna är väl rädda nu när mer "vanligt" folk börjat bli skeptiska. Egna erfarenheter av problem, som säkert de flesta av oss har, är ofta inget man kan dela med sig av på internet då det saknar referens och källförteckning. Då blir man snabbt uppäten av extrem vänstern. Fakta är det enda man kan komma med. Även om det oftast inte heller biter på de okunniga. De vill väl helt enkelt inte se. Här är i alla fall ett exempel till de som tror att allt är frid och fröjd.
    Sveriges fjärde största stad heter Uppsala. I tätorten bor det ca 140000 människor (scb 2010, uppdateras var femte år, så det kommer väl en ny prognos snart). Sverige tog förra året emot ca 160000 människor (enligt Migrationsverket). Till dom som tror att vårt samhälle klarar detta galant säger jag bara: Åk till Uppsala. Se er omkring och tänk att allt detta, skolor, fabriker, bostäder, sjukhus med mera, med mera måste nu byggas efter 2015 års invandring. Snacka om utmaning!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och just ifrån uppsala har jag hört en om en del otrevligheter som små flickor varit med om på det offentliga badet.

      Radera
  2. Stadskontrollerade media (SVT) som vinklar & mörkar & sorterar nyheter enligt vad Makt-eliten föredrar, statliga myndigheter (Polisen) som censurerar obehagliga sanningar och mörkar fakta och vad som pågår i samhället, stora dagstidningar (DN) som bara publicerar nyheter som är i linje med vad regeringen tycker.

    Inget konstigt, precis som i vilken diktatur som helst.

    SvaraRadera
  3. Hej.

    Det kan inte vara som det är, för så som det är är inte så vi vill att det skall vara, och därför är det inte så. Ungefär så ser tankegången ut, även om den är omedveten.

    Snart är problemen i Sverige av sådan grad och art att boten inte går att skilja från soten.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    SvaraRadera
  4. Att proppa i sig för mycket köttkonserver är inte alls bra – i synnerhet om man inte måste, gillar man inte kött på burk, ska man försöka stå över, måste man konsumera spam, blir man så lätt kverulant :-)

    Tillbaka till Ds 2005:12
    Makten och mångfalden
    Eliter och etnicitet i Sverige
    Rapport från Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram

    http://www.regeringen.se/contentassets/650a3bc16d5141aab0ce6c5a9aa00ae2/makten-och-mangfalden-eliter-och-etnicitet-i-sverige

    Relevans - att förstå hur makt fungerar på riktigt, och hur det ganska lätt kan gå åt fanders - om makten själv inte begriper sig på vad den ska användas till, eller vad som som händer med makt egentligen, när man är blind (makten korrumperar och förblindar, och vänder perspektivet bakut, makten slutar tjäna, makten låter sig betjänas.

    Innan det blev strukturanalys för hela slanten, dvs inför valet 2006, så är det av intresse att fundera på om rörelsen (regeringen) hade koll, vart man var på väg?

    Man tillsatte alltså integrationspolitiska maktutredningen efter valet 2002, och så kom man på att denna inte gav tillräckligt redikala svar, eftersom den var för akademisk mot sociologi och ekonomisk historia, och på tok för feministisk i diskurs, eftersom man insåg att invandrade män, inte är så imponerade av vare sig kvinnor eller feminism, ur ett maktperspektiv, så man skickade projektet, och tillsatte en ny strukturfantom.

    Regeringen var efter näringslivet och media (propagandan) men ville inte utreda fackföreningsrörelsen, så man tillsatte en i raden av maktutredningar som utöver genus, (den klassiska maktutningen från början av 90-talet ge genusvetenskapen grasserade, och Carl Tham avskaffade professorernas fallskärm (de var oavsättbara) samt tillsatte universitetsstryelser, och vips skapade man utnämningsmakt på samma sätt man tidigare gendomdrivit inom domstolsväsendet (genom Domstolsverket)

    Nu hade man sumpat sig med integration och nu skulle integrationen (dess praktiska problem) lösas med en maktutredning om etnicitet, och detta var superinne, (hövdingen höll på med sitt utanförskap, som förmodligen var så självupplevt, att han trodde sig själv)

    All integrationsmisär och utanförskap som politiken skapat under 90-talet och början av 2000-talet skulle nu åtgärdas....

    Med en maktutredning - hur kunde det bli så fel? Sossarna hade ju suttit på makten från 1994, och före det mellan 1981 - 1991.

    Maktfrågan ska lösas genom maktutredningar för eliten,
    hur vore det att utreda hur man ger människor egenmakt –
    så att man slipper hamna i den vanmakt både medborgare
    och regering hamnat i nu?

    Med tex Mehmet som bostadsminister, kommer inte heller att lösa bostadsbristen, men kan ju tillföra den politiska eliten glamour, etnisk religiös sådan, så att ingen journalist, för att inte stigmatisera en stackars svenskt statsråd, ställer vederbörande mot väggen, vad ska han ha makten till?

    begrep sig på sig själv och förlitade sig på sin egen akademiska elit, som pysslade med könsmaktsstrukturer så kunde vanliga dödliga gemener hänga med och förstå språket, även om resonemangen var minst sagt spekulativa. (grundade på Derrida med flera)

    För integrationspolitiska makt utredningens forskningsprogram
    Ansvarade:

    Anders Westholm Forskningsledare
    Karin Borevi Biträdande forskningsledare
    Per Strömblad Biträdande forskningsledare

    S.W

    SvaraRadera
  5. Resultaten beskrevs i två sammanlänkade
    forskningsprojekt om makteliter:

    (sådan här vill man klä i en akademisk skrud, så att det får en aura av sanning, men det är inget annat än simpel snöd bondfångeri, eftersom de som utreder, genom sin diskurs, (en high-ligt utlovas)
    anklagar samhället för strukturer, som innebär att andras / alternativa synsätt osynliggörs, och i detta fall blev det humor i de högre skolan.

    1. Jämställdhetsproblematik (jämställdhet som problem?)
    Finansierad av Riksbankens Jubileumsfond.

    2. Integrationsproblematik
    Finansierat av regeringen, dvs
    Integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram

    Undersökningarna täckte sju delar av det svenska "samhällslivet"
    varav ett område fick två utredande artiklar:

    1. näringsliv (eliten)

    2. politisk elit

    3. Förvaltningseliten (statsförvaltning)

    4. Organisationsväsende (etniska och religiösa samfund,
    (man lyckades från akademiens sida helt missa facket)

    5. Mediaeliten

    6. Kultureliten

    7. Vetenskapseliten

    8. ägande och genrer i media, (staten och näringslivet)

    Utredningens författare förfaller ha haft någon slags strukturell slagsida avseende:

    - vetenskapligt fokusområde (sociologi och ekonomhistoria)
    (där nog bara kriminologi är mer vänster)

    - etnicitet , man får studera föräldrabakgrund och födeleort

    - Genus, här saknas det möjligen något litet Y.

    S.W

    SvaraRadera
  6. Integrationen var och är fortfarande ett gigantiskt problem, som ingen kan lösa, (målkonflikt) och då blir det ändlösa utredningar, som inte kommer fram till ngt annat än ord, regeringen fånge under omständigheterna, strukturerna och åtgärdar inte de saker i samhället som makten ska lösa, utan inriktar sig på att komma åt makten, för sin egen skull.

    Naturligtvis förbises helt fackföreningsrörelsen, genom att inordna denna rörelse i religiösa samfund rundade man elegant frågan att det i grund och botten inte finns utlänningar representerades inom facket, som ombudsmän, det är mer etniskt Svenskt än Åland, den sista bastionen, och problemet börjar bli allvarigt, genom att denna del av rörelsen själv blivit en elit, och är arbetsskygg, och ar finfina förmåner som monopolororganisation, så blir det med åren rätt värdelöst, facket finns till för sig själv, och inte medlemmarna, eftersom ingen i facket längre vet hur man har det som arbetare, det är världsklass, och sas den strukturella förklaringen, om vi nu ska använda maktutredningens diskursiva språk, till att det går åt h-e, det är lika dant inom delar av akademien numera, hur man rekryteras, och har även slagit hårt på journalistyrket.

    De områden som går bra är idrott, för inom idrotten gäller excellens, hudfärg spelar ingen roll, lär dig reglerna (normen)
    sedan är fältet ditt, därefter kommer näringslivet, som går att jämföra med idrott, sist kommer facket, som monopol, och man klarar alltså inte av att dra rätt slutsatser av sina egna utredningar, inte för att man inte förstår, för det gör man, utan för att man vill behålla sitt maktmonopol, och då är det inte så konstigt att arbetarrörelsen är ute på hal is, man har helt missat för vem man finns till, och missar man detta, (marknadsanalysen) nyttan för de som betalar, så får man finna sig att vara en ngt mindre populär aktör, diskurs hit eller dit. S.W

    Sossarna, nästa generation, kommer upprepa misstagen, giftet sitter dels i ungdomsförbunden per se, som är normalvägen mot makt, och den borgerliga kanten har inte ens facket att tillgå, men rörelsen tappar mark, eftersom facket inte längre är en tillgång, den har överlevt sig själv, som skyddad verkstad, en dold elit, som har för tung överbyggnad, och som inte levererar någon som helst nytta för medlemmarna som arbetar och betalar skatt. Det går aldrig att ändra detta genom att rensa i toppen, man måste rationalisera bort minst hälften av alla ombudsmän, och låta resten arbeta minst halvtid på riktigt, med produktion, först då kanske någon vaknar, vad som är väljarnas verklighet. S.W

    Man (för stora delar av den politiska eliten) begriper inte att makten inte finns till för sin egen skull, utanför väljarna, och ju mer makt de försöker omfördela, desto sämre går det, om det inte blir bättre för väljarna. Väljaren skiter i vem som styr, bara det inte blir sämre, men om makten själv, för sin egen skull, bestyckar sig med en massa ”underordnade” diskriminerade kränkta grupper, som inte lyckas lösa den uppgift för samhället som akten finns till för, så kommer ju detta att slå tillbaka (rekylera ännu mer) S.W

    SvaraRadera
  7. Tänk om någon kunnat tala om detta för politiken i tid, de begrep sas aldrig vem som var uppdragsgivare, istället fokuserar man på makten, för att själv få mer makt, och kan man inte hantera denna makt, vad den är till för, så kommer inte samhället att fungera så bra som det skulle kunna, och i takt med att det blir sämre, som kommer beskyllningarna fram.

    Tänk om de utrett fackföreningsrörelsen, varför inte Kommunals maktstrukturer, och funderat på vad det är för kompetens som premieras, för att facket ska finnas till för medlemmarna och inte tvärt om. Vem fick nu (tänk utnämningsmakt) för uppdraget att författa just denna superakademiska Departementsskrivelse, där makten själv ska utreda makt, genom att tillsätta ett maktutredarskrå, från en och samma ankdamm, där ingen riktigt vet (jo det vet man) för vem och i vilket syfte utredningens skrevs.

    och inte blev det bättre med 8 år med hövdingen heller, de kryddade med Angeles Bermudes Svankvist, som kopierat en bok av Janne Carlzon (management by love), som var helt från vettet, och opererat in ett skärp i magsäcken för att gå ner i vikt (vilket leder till att om man har alkoholprolblem, så blir de sju resor värre) och som var tandläkare, som startade en lekstuga för AF, med det gick ju vägen det med, rätt kön och rätt etncitet, så slipper man granskning, men tänk om makten istället tillsatte kompetens folk oavsätt bakgrund, det är därför jämförelsen med idrott är viktig, det är den enda arena det råder jämställdhet på riktigt, excellens, och där makt = vinst, och det kan gott Cervenka tänka på med, hur inför man idrottens objektiva glasögon, så att alla får samma chans, ut och spela boll, träna, och sedan vinner den som är bäst. S.W

    SvaraRadera
  8. Detta med integrationspolitiska maktutredningen är en bisarr metafråga, dvs regeringen ska undersöka makt, för att kunna utöva/kontrollera makt, dvs behålla makt, och då blir alla utredningar om makt, i synnerhet om det är en Ds rena rama beställningsverket, det är som om Josef Stalin skulle beställa en forskningsstudie över hur jordbruket går efter att han rensat ut Kulakerna, att människor svalt ihjäl, var inte föremålet, utan hur mycket jord staten kunde konfiskera). det mesta med makt är sig likt, och motverkas med demokrati OCH transperens, och utbildade kunniga medborgare, som inte går på valserna i första ordningen, och problemet är väl mer att man måste fundera lite på journalismen, om det inte i själva verket är svansen till makteliterna, (inkluderat de borgerliga) som lite försatt oss i en okontrollerbar situation), man har slutat vara och bry sig om väljarnas vardag, deras arbete och liv, och tror att allt är en PR-cirkus, och då tappar man sin bas, och det är så himla rättvist, och demokratiskt.

    Hur tänkte de nu?

    Jo, om man tillsätter en integrationspolitisk maktutredning,
    inte integrera rätt sorts migranter till makt, utan metafrågan
    integrationspolitisk, dvs hur ska politiken driva integrationsfrågor med sin ordverkstad.

    Det ser väl alltid bra ut i väljarnas och pressens ögon, att regeringen står på den lille människans sida, och ska utreda hur väljarens makt (Absolut inte sin egen) kan ökas, varpå man tillsätter en maktutredning, genom att anlita sina egna förtrogna, som man förlänar resurser och status genom att utnämna dem till maktutredare :-)

    Kön och etncitet spelar ingen roll, det är resultatet, effekten som räknas, och ofta gäller det att kunna rekrytera rätt sorts människor, sortera bort opportunisterna, blodiglarna och snyltbaggarna, de som instinktivt dras till maktrum och kammarspel för att få vara med och komma åt själva makten, men inte har förmåga eller vilja att använda denna makt till något, annat än att se till att hålla kompetens borta, så att ingen upptäcker hur bra allt är konstruerat. Detta ser man tydligt numera inom mp, hur partiet transformerats, från ett idéburet parti, med idealister, till en idéburen fasad, med opportunister. S.W

    SvaraRadera
  9. Frågan (den integrationspolitiska) gick vidare till:

    Anita Göransson ekonomisk-historiker
    professor vid institutionen
    för arbetsvetenskap
    Göteborgs universitet

    Det är ingen direkt opolitisk eller högerorienterad tänkartank, och hon är säkert väldigt kompetent inom sitt gebit, men hon saknade en viktig egenskap, att se utanför sin egen bunker.

    Vad gjorde Anita? (det är nästan så att man funderar om hon fick en Tham-professur, eftersom det är så himla tydligt, avseende makt)

    Jo hon anlitar kollegorna inom ämnesområdet "närmast sörjande"
    naturligtvis för att vara säker på att beställningsverket skulle passa till beställarens egen maktanalys, för att vinna valet, eller i vart fall förefalla se ut som att man bryr sig, så att man slipper ta itu med de uppdrag makten ska lösa.

    Anita skriver en integrationspolitisk rapport, som faller beställaren av maktutredningen i smaken till den milda grad att det rekylerar (som vanligt).

    Rapporten innehåller 11 stycken artiklar

    1. Utländsk bakgrund - inledning
    2. Kvinnorepresentation
    3. utländsk bakgrund i näringslivstoppen
    4. Etnicitet (invandrarrepresentation) inom politisk elit
    5. Förvaltningseliten
    6. Folkrörelseeliten (facken maskeras bort med religion)
    7. Medieeliten
    8. Kutlureliten
    9. Akademisk elit
    10. Medierummet (mer om media)
    11. Distinktionernas ordning av avrundning

    kap 1 och 11 skriver Anita, med stöd av genusanalys som nu tillämpas på integration av migranter, som icke sällan är män, och med helt andra förutsättningar, motiv och förmåga än Svenska kvinnor som underordnats den svenske mannens könsmaktsordning utredd på 90-talet, ( i världens mest jämställda land), På med samma teori, för att lösa sociala problem ute i förorten, (eliten hänger inte med, och lever i en egen värld i la la la landet välfärd.

    Nu turas ämnesområde för respektive elit med författare:

    Näringsliv OCH Akademisk elit
    Anita Göransson och Ida Lidegran

    Dvs två (2) töser skriver två (2) artiklar som de forskar? på.

    Politisk elit OCH statsförvaltning
    Birgitta Niklasson

    En (1) tös skriver en (2) artiklar som det forskas på?

    (sambandet mellan politisk elit och statsförvaltning är central, i synnerhet kopplingen till alla grasserande PR-byråer, där politikerna försörjer sig mellan val (om de förlorat), dvs politiker och deras gigantiska tjänstemannasvans arbetar inte med något annat än på en PR-bårå mellan valen, dvs tar betalt för att utöver makt genom pengar från den som betalar (kallas korruption på Svenska)

    Kvinnor i allmänhet, inkl ngt om etnicitet
    Birgitta Niklasson och Lena Wängnerud

    Dvs en (1) av töserna ovan skriver ytterligare (1) artikel med en medförfattare, (det handlar nog mest om betalning och gentjänster)

    Kulturelit
    Marita Flisbäck

    En (1) tös skriver en (1) artiklel om kultur

    Eliter inom etniska och religiösa organisationer
    Ulrika Lagerlöf Nilsson och Petra Pauli
    (man skriver naturligtvis förtroendevalda och inte eliter)

    Dvs två (2) töser skriver en (1) artikel som det är oklart hur forskningsläget ser ut. Tänk Imaner och Moskeer, det blir ju lite självmål, när man sorterar i folkrörelser här, och det är samma osannolika manliga överrepresentation inom facket som inom religiösa samfund (Sv statskyrkan undantagen, som numera är en ren feministisk aktivistorganisation (med väldigt dålig psykosocial miljö :-)

    Detta område är den blinda fläcken, vi vill inte utreda makt och kön bland invandrare, varför skulle vi, då måste vi åtgärda det.

    Mediaelit
    Monika Djerf-Pierre och Anna Levin

    Två (2) töser skriver en (1) artikel om kultureliter
    (och här är det känsligt)

    Medierummet - genrer
    Maria Edström och Karin Nordberg

    Två (2) töser skriver ytterligare en (1) artikel av två (2) om media.

    Tar man bort kap 1 och 11 som Anita skrivit återstår 9 artiklar skrivna av 11 olika författare, som händelsevis råkar vara kvinnor, och händelsevis räknar vara kvinnor om vissa forskningsfält, med ett ganska likartat synsätt, och dessa ska allt lista ut något om makt och maktstrukturer, det är ett fantastiskt självmål. S.W

    SvaraRadera
  10. Repetition, för att det är så otroligt rolig humor:

    - Kvinnor (inte eliter) Birgitta Niklasson och Lena Wängnerud
    - Politisk elit Birgitta Niklasson
    - Förvaltningselit Birgitta Niklasson

    - Näringslivet Anita Göransson och Ida Lidegran
    - Akademisk elit Anita Göransson och Ida Lidegran

    - Föreningselit Ulrika Lagerlöf Nilsson och Petra Pauli

    - Kulturelit Marita Flisbäck

    - Media Monika Djerf-Pierre och Anna Levin
    - Mediautrymme Maria Edström och Karin Nordberg

    Lek med tanken att det bara varit män, som utrett hur männen, med hjälp av invandrar-tricket, ska kunna tillskansa sig mer makt, genom att hänvisa till föreställningar om hur världen borde te sig. S.W

    SvaraRadera
  11. Igen - repetition av
    Makten och mångfalden:
    Eliter och etnicitet i Sverige
    Ds 2005:12
    Publicerad 01 april 2005
    (om nu någon kommer ihåg vilket superdepartement som låg bakom)
    och vem som sedan efterträdde HSB, det var en bubblande feministisk strukturell maktanalys, som hade identitet kryddat med kvinna som utgångspunkt, och det slutade så lyckligt (det konkreta) att hela Sverige talade om feminism, statsfeminism, men det var visst någon som glömde bort att ställa frågan, vad det innebär konkret.

    Innehållsförteckning:

    Etnicitet och makt sid 7 Anita Göransson
    Utländsk bakgrund tillgång eller hinder på vägen mot makt

    (notera "på vägen mot makt")

    Kvinnorepresentation sid 41 Birgitta Niklasson och Lena Wängnerud
    Kvinnorepresentation En förebild med förhinder

    Näringslivseliten sid 68 Anita Göransson och Ida Lidegran
    Trots eller tack vare? Om utländsk bakgrund i näringslivstoppen

    Politisk elit sid 117 Birgitta Niklasson
    Enstaka öar av framgång. Etnicitet och invandrarrepresentation
    i den politiska eliten.

    Statsförvaltning sid 137 Birgitta Niklasson
    Förvaltningseliten – demokratins ”svenska” väktare

    Organisationer sid 147 Ulrika Lagerlöf Nilsson och Petra Pauli

    När etnicitet och religion
    möter folkrörelsetradition:
    De förtroendevalda inom
    etniska och religiösa organisationer

    (notera hur försåtligt ” folkrörelsetradition” vävs samman med etniska och religiösa organisationers förtroendevalda)

    Media sid 165 Monika Djerf-Pierre och Anna Levin

    Mediefältets janusansikte:
    medieeliten, journalisterna och mångfalden

    (bra titel)

    Kulturelit sid 225 Marita Flisbäck

    Den kulturella maktens mångfald.
    Om hinder och möjligheter på vägen mot erkännande
    notera att man här byter ut makt mot erkännande, eftersom man nogsamt inte vill utreda makten inom denna sektor.

    Akademisk elit sid 257 Anita Göransson och Ida Lidegran
    En gränslös akademi? Vägar till den akademiska toppen
    med utländsk i bakgrund bagaget

    (skum titel)

    Medierum sid 283 Maria Edström och Karin Nordberg

    Det villkorade medierummet
    En diskussion om
    genrer, makt och mångfald

    Diskurs – slutsatser sid 317 Anita Göransson
    Distinktionernas ordning

    Alla kanske inte ser
    humorn, men den är ju nattsvart, Sverige i ett nötskal, skenhelighetens förlovade hemland, det är nästa så att vi tror oss själva. S.W

    SvaraRadera
  12. Jaha - när så huvudförfattaren ska sammanfatta och avsluta hela den integrationspolitiska maktutredningens slutsatser, efter studier
    under näta nog en hel valperiod (Riksmöte) så blev det detta:

    IV. De faktiska och de föreställda skillnaderna

    På ett övergripande plan kan vi dra två slutsatser:

    I. Den ena handlar om skillnaden som idé,
    II. Den andra om föreställningarnas makt.

    Var vaksam nu, för detta är inte konkret;
    det första handlar om hur IDÈER inbördes kan delas upp i så kallade dikotomier (som det heter inom feminismforskningen, motsatser eller antonymer på vanlig akademikersvenska, men så har de hittat på att det ord som kommer först är överordnat, så säger man man kvinna, är mannen överordnad, och om man istället säger kvinna man, som Stig Vig sjunger "du är kvinna jag är man - låt mig visa vad jag kan"
    så ändras diskursen, och då blir kvinnan överordnad (i förställningarnas värld)

    Det andra handlar om föreställningar, dessa damer är väl förskansade inne i sin akademie, och sina teorier, att de inte ens kan se sin egen maktordning, och inte förstår att det blir ett löjets skimmer av allt, det är synd, för det skulle ha kunnat bli bättre, om någon haft krut i ballen och talat om att detta skulle ingen man kunna komma på, en analys om integrationspolitik, av kvinnor med en feministisk analys, den som beställde detta kan inte direkt själv ha varit akademiker, och inte arbetet med något riktigt heller. S.W

    SvaraRadera
  13. Så här konstigt tänker sig allts utredarna om makt, en slags diskursanalys, som inte har ett dugg med verkligheten satt skaffa, och lever man i dessa bubblar, kan det någo hända rätt mycket diskeskörningar, innan någon på RK inser att den makt man har, är på riktigt, det händer nu, agera, verb, verkställ, den feminisering som drabbat politiken, eller möjligen akademisk ideologisering, där olika eliter som vägrar ta del av verkstadsgolvets vardag, sitter och spinner ihop hittepåhistorier om en fantasivärld, för att behålla sina privilegier, kommer inte sluta så bra. Det blir bara snack och ingen verkstad.

    Anita skriver:

    IDÈ
    Vi strävar efter att upprätta
    tydliga och stabila kategorier
    i vårt sätt att tänka.

    Ett vanligt sätt för människan
    att skapa mening omkring sig är
    att konstruera skillnader i det
    hon ser. Något får sin betydelse
    genom att kontrasteras mot något
    annat.

    Dessa skillnader uttrycks ofta i
    binära motsatspar, det ena ledet
    är överordnat det andra

    t.ex. kropp – själ
    högt – lågt
    man – kvinna
    svensk – invandrare

    Motsatsparen etablerar en ordning. (könsmaktsordning)

    De klassificerar och organiserar föremål,
    händelser och relationer i vår omgivning.

    De styr vårt tänkande både
    i vardag och vetenskap.

    Men konstruktionen av skillnader
    gör det också möjligt att konstruera
    hierarkier.

    Det fick tidigt stor betydelse
    för utvecklingen av förklarings-
    modeller när det gäller könens
    olika placering och villkor, och
    det används också för etnicitets-
    kategorin.

    (här kommer en källa)

    Derrida 1974
    Scott 1999
    Hirdman 1990
    Collins och Mayblin 2000
    de los Reyes Molina och Mulinari 2002
    Wigerfelt 2004

    Att de FÖRESTÄLLDA skillnaderna
    ofta har större betydelse än de
    FAKTISKA är en slutsats man ofta
    dragit i forskningen om kön och
    ledarskap (SOU 1994:3, Göransson 2005).

    Det finns anledning att tro att
    det gäller även olika etniciteter
    och ledarskap.

    Vi skapar emellertid mening inte
    bara med hjälp av skillnader
    (verkliga eller konstruerade)
    Utan också genom metaforer och
    genom att dra paralleller.

    Vi hade lika gärna kunnat lyfta fram
    likheterna och därmed förmodligen
    låtit bli att skapa så många gränser
    och hierarkiska steg i den etniska
    ordning, som nu finns i vår före-
    ställningsvärld.

    Genom att driva negativa föreställningar
    om konkurrenterna kan man förminska deras
    status och förhöja den egna gruppens.

    Tillhör någon ”fel” kön eller ”fel”
    etnisk grupp, så är de inte lika
    tänkbara som högre chefer eller makthavare.

    (det är ganska genomskinligt, hur feministerna
    inom akdemierna, listade ut en väg att använda
    invandrare, av bägge könen, att ge näring åt
    samma analys, eftersom den bakomliggande faktorn
    bakom verkligheten, är strävan mot makt, och
    de lite är dörför som feministerna kommit att omfamna
    etno- och migrationstricket, och fokuserat på män,
    som vapendragare, (varpå någon syster lite glömde
    bort kvinnorna, invandrarkvnnorna och flickorna
    och i detta sken blev först Pela och sedan Fadime
    ritkigt besvärande, och när männen beter sig som de gör
    (migrantera) så måste dessa feminister hela tiden
    förklara att detta är en normenligt manligt beteende,
    de förmår inte ens längre förklara övergreppen med
    socioekonomiska faktorer, nä, det är manligt, suck.

    Makt är verkligen sorgligt, när den utreder sig själv.

    Anita fortsätter:

    "Föreställningarna begränsar den
    underordnade gruppens möjligheter.

    Därmed begränsas rekryteringsbasen
    för de högre cheferna och den teo-
    retiskt möjliga bredden i besluts-
    underlag och demokratisk representa-
    tivitet.

    Diskursen blir en form av konkurrens-
    begränsningsstrategi (jfr t.ex. Åmark 1987).

    )Åmark hade ett materialistisk perspektiv och forskade
    på maktkamp inom bland annat bryggbrachen med fokus på fack)

    Anita fortsätter:

    "Huruvida det är likheten eller
    skillnaden som blir viktig i en
    situation, torde bestämmas av
    maktförhållandena kring situationen."

    så långt om idéernas dikotomi.
    S.W

    SvaraRadera
  14. MAKT (föreställningen om makt)

    Kön och etnicitet brukar ses som
    olika maktordningar eller symboliska
    hierarkier. I båda maktordningarna
    spelar föreställningar (diskurser)
    stor roll men också materiella, socio-
    ekonomiska förhållanden såsom klass-
    bakgrund och egen utbildning.

    Olika kombinationer av ärvda och för-
    värvade resurser ger olika utfall i karriären.

    Samtidigt tycks samhälleliga diskurser
    spela stor, kanske avgörande roll för
    vilka konnotationer de olika könen och
    etniciteterna omges av och placera dem
    i en hierarkisk ordning.

    Det handlar om de relativa ordningarnas
    spel med distinktioner och kategorier.

    Det som står på spel är tillgången till makt"

    Den där sista meningen kan man skriva under på,
    det är ett sorgligt spel om tillgång på makt
    bedrivet av makteliter, som låtsas som att
    de inte har en aning, och när det blir för
    mycket inavel och inkompetens, så tappar
    makten sin verkan, och då brukar det åkas
    i diket. S.W

    SvaraRadera