måndag 14 mars 2016

Migration & skolresultat

Idag presenterade Skolverket en fördjupad undersökning om migrationsens påverkan på skolresultaten.

Man kom fram till att de med utländsk bakgrund står för en del av det tapp i Pisa-mätningen som det varit rabalder om. Jag har inte sett rapporten än utan går bara på andrahandsuppgifter från murvlar....

Det är väl föga förvånande att en hel del av de som kommit till Sverige efter ordinarie skolstart, preseterar sämre i vissa ämnen. Som bekant satsas det ju inte ngt vidare på att snabbt få folk att lära sig svenska och därmed ha möjlighet att ta till sig undervisningen. Dessa elever halkar alltså efter, en orsak borde vara bristande förståelse av språket.

Man poängterar dock:

"att på det stora hela så är resultatutvecklingen lika negativ för elever med och utan utländsk bakgrund", skriver Skolverket."

Slutsatsen verkar alltså vara att det är andra faktorer än migration som överväger.

En stilla undran jag fick rätt omgående är följande: Om man har ett antal elever i klassen som presterar superdåligt för att de inte förstår svenska, finns det inte en risk att hela klassen saktas ned då lärarna inte kan vara överallt och säkert måste lägga extra krut på lågpresterarna? Detta får till följd att även elever som saknar utländsk härkomst, tappar i inlärning. Men det kanske funkar annorlunda nuförtiden?

Min stilla undrar är alltså om det inte är så att migrationen får större genomslag än enbart på att vissa elever med utländsk härkomst presterar sämre.


Fridolin tycker det är en viktig utredning så saken är nog löst inom 100 dagar.


22 kommentarer:

  1. Tveksamt. (Om din stilla undran). Mina barn har gått i helsvenska klasser. Min son dessutom i innerstadskola med 13 elever i klassen. Nu har han börjat gymnasiet och han har stora problem med matten. Ändå bedömer jag honom som i grunden bättre än jag på matte. (Jag är absolut inget matematiskt snille, men jag klarar unis A-nivå). I våras läste jag B-nivå statistik - och hade inte hållit på med integraler och derivator på 30 år. Trots detta var jag inte sämst i klassen, där de flesta av studenterna var under 25. De kan inte räkna. De kan inte härleda. (Ja, i princip samtliga studenter var svenskar - som gått hela utbildningen i Sverige.)
    Min nevö har samma problem. Men varken han eller min son har haft matteläxor och de har fått räkna alldeles för få tal. Det är otroligt synd om dagens barn och ungdomar som inte får matteläxor och omfattande räkneuppgifter att göra. (Jag tror att jag kommer att räta ut min son, men det är ju bara för att jag är nazist och kräver att han ska räkna. De flesta är mycket snällare än jag. Men så kommer deras barn inte heller att kunna klara av enklare matematik - som faktiskt omfattar derivata och integraler. För att FÖRSTÅ matte, måste man dock vara matematiskt begåvad.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kämpar som du med mitt barn och matten. De verkar inte få räkna många tal utan hoppar vidare innan det har satt sig.
      Men det är klart som korvspad att det är negativt när barn med sämre förutsättningar dränerar klassens lärarresurser.

      Radera
    2. Jag har undervisat matte på högskola. Jag slogs då av hur eleverna reflexmässigt bara räknar tal på löpande band utan att försöka förstå eller reflektera. Det var i stort sett omöjligt att få dem att bryta denna metodik. Sensmoralen är att att bara räkna "tal" gör dig i bästa fall till en bra härmapa som kan replikera lösningar, men oftast inte ens det.

      Diagnostiska test som gjorts sedan början av 90-talet på de som börjar studera på tekniska högskolor visar på stadigt sjunkande resultat sedan dess. Sedan är detta fenomen trots allt spritt till hela västvärlden, med möjligtvis något olika omfattning. Jag läste att detta med sjunkande kunskapsnivåer nu även börjat slå igenom även i kina. Det är väl någon slags mättnad som ligger bakom det hela.

      Radera
    3. När de är yngre är mängdträning rätt bra för att få igång huvudräkningen, dock är naturligtvis problemlösning och förståelse mkt viktigt. Vi började med ekvationer när barnen var runt 4-5 år och det går att göra lite festligt så de vill försöka klura ut vilken siffra som gömmer sig.

      Radera
    4. @Christopher: Jag tror inte att vi har olika åsikt. Jag anser dock att pedagogiskt är mängdträning en god metod: de flesta människor (och särskilt barn och tonåringar) orkar helt enkelt inte sitta och grubbla över den inneboende sanningen i olika matematiska lagar.
      @tartarus: ekvationer ÄR festliga.

      Radera
    5. Avsåg kanske inte direkt mängdlära vilket ju ingen får lära sig nuförtiden, nästan. Man har sedan länge slutat med det på även de mattetunga ingenjörsutbildningarna. Egentligen är det en bra inkörsport till matte. Tyvärr är ju lärarna i grundskolan inte tillräckligt duktiga inom matte för att undervisa ämnet på ett icke förvirrande sätt. Jag är övertygad om att jag skulle kunna få en mellanstadieklass intresserad. Det är ju egentligen inte svårt att förstå utan svårt att förklara. Barn som är mindre indoktrinerade än vuxna lär sig nog enklare.

      En annan sak jag upptäckt när jag undervisade är att elever ständigt frågar vad de ska göra för "tal" för att få det eller det betyget. Jag brukade säga att det är bättre att försöka förstå det och det. Det spelade ingen roll de flesta satte lik förbannat igång med att räkna en massa "tal" som ju egentligen oftast är en liten variation på samma sak. Matte handlar om begrepp, förmodligen de mest komplicerade begreppen människan uppfunnit. Bättre att bara räkna ett "tal" och fråga sig vad som är orsak och verkan och förstå det helt istället för att räkna fem nästan identiska "tal". Grundläggande utbildning inom matte är tyvärr helt inriktad på att lära folk att göra utan att förstå. Det är oerhört oinspirerande och jag förstår varför folk ogillar matte. Av någon anledning tänker folk mindre självständigt idag och är mer stressade än vanligt trots att man matas med "kritiskt tänkande" i skolan. Kanske är det därför folk blir sämre i matte.

      Radera
  2. Hej.

    Lotta Trouble ovan ger en bra beskrivning.

    Följande länk är till Heller-Sahlgrens undersökning:
    [file:///C:/Users/riho001/Downloads/pp71.pdf]

    När lärarutbildningen flyttades från universiteten (ämnesstudierna) in på lärarhögskolorna vågar jag påstå att ett rejält tapp inom kåren skedde, både vad gäller attityd och kunskap. Att intagning till en del lärarutbildningar varit i princip 0,1 på högskoleprovet säger väl egentligen allt.

    Och nej, jag hade inte stannat inom skolan för dubblad lön. Jag vill kunna gå till min arbetsplats utan att bli hotad, hånad och bespottad.

    Av föräldrar. Deras barn skall vi inte tala om.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Länken fungerar inte.....

      Radera
    2. Hej.

      Ber om ursäkt. Jag vet vad jag gjorde för fel. Nedanstående bör ta dig till Institutet för Näringslivsforsknings hemsida, med en nedladdningsbar version av rapporten: "Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa". Alternativt kan man Google:a titeln plus Heller-Sahlgren så bör den dyka upp bland de första tre-fyra resultaten.

      [http://www.ifn.se/publikationer/policy_papers/2015/71]

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, lärare

      Radera
  3. Enligt en lärare jag är bekant med är "villabarnen" helt bortskämda och odrägliga och utan tillsyn då föräldrarna arbetar mycket. Bäst går det för invandrarbarn med föräldrar som ser efter dem och ställer krav. Ofta med ambitionen att flytta till Tyskland. Detta har fö. räddat undervisningen i detta språk. Svenska barn med krångliga hemförhållanden, inkl villabarn med föräldrar på väg att skiljas är bortglömda och helt lämnade vind för våg. Resurser går istället till nykomna. Vilket ofta glatt överlastade lärare, nyss återkomna från utbrändhet, säger sig gratis vill lägga till sina ordinarie uppgifter!

    Dessutom är ansvaret i sann socialistisk anda skyfflat nedåt. Det är lärarens ansvar att barnen lär sig enligt plan.

    Det var lite anekdoter jag förundrat fått lyssna på.

    SvaraRadera
  4. Nej, jag tror inte vi kan skylla allt på invandringen. Även i områden som i stort saknar invandrare (Vellinge, min egen lilla skånska by) går det raskt utför. På äldste grabbens högstadium fick han en mattelärare som inte kunde matematik, pga lärarbrist. Läraren klarade som mest att läsa högt ur boken. Som tur var hade jag och frun kvar våra gymnasie- och universitetsböcker och lite vaga minnen om vad som stod i dem.

    Båda mina grabbar har klagat mycket på att matematikundervisningen varje årskurs består av repetition av tidigare årskursen. Jag antar det beror på att de svagaste skall hänga med; det är fult att nivågruppera. Efter att ha tragglat de fyra räknesätten flera år i rad lackar de ur.

    Yngste grabben har just flyttat från lokala skolan till en IB-skola inne i stan. Det blev en chock. Matematiken där ligger ett eller ett par år före.


    Så mycket av PISA-tappet lär bero på helt inhemska idiotier - att det är viktigare med värdegrund än med faktakunskaper, att kaos i klassrummet inte beivras, att lärarmaterialet är ett helt annat idag. Men vem tar frivilligt på sig ytterligare en börda när lasset redan är tungt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utlandssvensk14 mars 2016 17:43

      " en IB-skola inne i stan. Det blev en chock. Matematiken där ligger ett eller ett par år före."

      Det stämmer bra med vad jag hör från IB skolor i Schweiz. Svenska barn tenderar att vara 2-3 år efter.

      Sen vad gäller matte är IB skolorna klart lättare än de vanliga skolorna i Schweiz. Rent allmänt finns det här en förlorarstämpel om man går på IB skola (eller annan privatskola), eftersom det indikerar att man inte var bra nog att komma in på högsta nivån i de vanliga skolorna.

      Radera
    2. Hej.

      Ingen skyller allt på invandringen eller invandrarna per se, väl? Det är ju inte direkt dessa människor som sedan sjuttiotalet demolerat skolan, oavsett vilka partier som regerat kommuner och stat.

      Jag rekommenderar verkligen Heller-Sahlgrens rapport ("Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa"). Den tydliggör just det du säger, att det beror på inhemska systemfel i hög grad.

      Ett skäl till att mycket tas om är inte bara skräcken för kunskaps- och mognadsnivå-indelad skola, utan beror också på rotation av personal. Du kan inte komma som ny lärare till en klass, och veta vad föregående har undervisat i då det inte finns tillräcklig konkretion i kunskaps- och läroplaner.

      Kåren får bära hundhuvudet; de äldre för att de inte höll emot politiserandet av grundskolan, och de yngre för att de valde den lätta vägen med ständigt sjunkande krav.

      föräldrarna har också sitt kors att bära: av erfarenhet från föräldramöten och de förhatliga 'utvecklingssamtalen' har jag lärt mig att alla utom lärare är experter på skolan, och att alla föräldrar vill ha ordning & reda, samt god disciplin. Så länge det inte är deras barn som brutit mot lagar, regelverk, värdegrund eller bara vanligt folkvett. då kräver samma föräldrar helt plötsligt att det skall finnas fyra oberoende vittnen och helst också finnas film eller annan inspelning.

      Själv brukar jag fråga föräldrar som kräver bättre ordning vilka reformer de kan tänka sig att rösta för, och vilka befogenheter de vill ge mig. Det brukar landa i meddelande hem, och inte mycket mer än så.

      Vellinge är vad jag hör på djungeltelegrafen rena paradiset jämfört med Malmös skolor, särskilt de kommunala högstadieskolorna. Det kanske ändras nu när alla Sveriges kommuner solidariskt skall öppna sina hjärtan? Själv tror jag att jag inte stannar inom den svenska skolan alls.

      När vettiga föräldrar gör som du, och ser till att barnen kommer till skolor som vet vad jobbet går ut på, kommer raskt kraven från de sju mångkultursivrande partierna att alla skolor, privata såväl som kommunala och friskolor, skall ta emot invandrarelever.

      Sådana invandrade föräldrar som du beskriver (vettiga, ansvarstagande och som förstår vad uttrycket 'att vara som folk' betyder) är annars en tillgång då de gärna erbjuder sig att ta diskussioner om kultur, etnicitet, (van)heder och relaterade problemställningar utan att tystas av rasiststämpeln.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, lärare

      Radera
    3. Utlandssvensk14 mars 2016 18:50

      @ Rikard,

      "av erfarenhet från föräldramöten och de förhatliga 'utvecklingssamtalen' har jag lärt mig att alla utom lärare är experter på skolan,"

      I Schweiz får man i princip ett långfinger i ansiktet om man som förälder försöker att "påverka". Det är bara att glömma. Här finns det tydliga regler och mål och lärarna har inget tålamod med tjafs. Om man inte gillar detta kan man betala för privatskola. Där kan tanterna sen sitta och gnälla in i evigheten..... (Vilket de gör!)

      Man kan tycka vad man vill om detta, men det fungerar väldigt bra. Fast svenska föräldrar kan uppleva det som en nästan omöjlig anpassning.

      Radera
    4. Skolorna i Vellinge? Det beror på vilka, kommunen har sedan ett par år tagit emot en mängd ensamkommande (främst de allestädes närvarande afghanerna) som sedan åldersgrupperas direkt in i skolan efter den ålder de uppgett. De ska sedan utbildas tillsammans med de svenska barnen/ungdomarna, utan att skolan ges extra resurser i form av lärare, pengar och tid.

      Fundera på hur mycket tid av en undervisningstimme som går åt till att spetsa elevernas kunskap och hur mycket som går åt till att få de nyanlända afghanerna i klassen att ens förstå vad det handlar om.

      Radera
  5. Instämmer i att barnen får för lite läxor och inte sitter och dunkar in matte. Även i observationen att en hel del föräldrar är slappa och kravlösa.

    Vi kör hemundervisning varje dag med extra läs och räkneövningar, samt är som hökar på barnen avs de fåtaliga läxor de har. Vi har dock förmånen att ha barnen i mkt bra klass-skola-lärare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag försöker lägga fram intressanta böcker i hopp om att de ännu vetgiriga ungarna skall börja bläddra i dem. Det är upp till en själv att skaffa bildning och otroligt mycket bra har skrivits genom tiderna av vilket skolan endast verkar använda sig av det sämsta. På bokrean nu kan jag bla rekommenderaa luntorna om gotik och Preussen à 39 kr, för barn som sett älvfilmer eller Frost. Men skolan är åtminstone effektiv i att inpränta en modärn värdegrund har jag märkt.

      Radera
  6. Det jag minns från skolan var att den misslyckades helt med att förmedla att matematik är en effektivare form av kvantitativt resonerande om abstrakta objekt och relationer mellan abstrakta objekt, en slags kvantitativ filosofi. Kurslitteraturen vad jag minns la ingen större vikt och tid i att först introducera konceptuella kvantitativa problem och dess historiska bakgrund innan man börjar resonera om vad som skulle krävas för att kunna lösa dem och värdet av att lösa dem, och först efter sådana diskussioner börja introducera själva de resonemang och det språk som utvecklades av lång kedja av världens skarpaste aristokratiska hjärnor att lösa dem, och till sist introducera symbolerna och notationerna för att effektivast möjligt presentera och kommunicera dessa resonemangskedjor. Hela utbildningen kändes sakna en slags narrativ och historisk förankring och praktisk problemlösningsansats. Man hoppade på nåt sätt direkt från det praktiska till det abstrakta, och sedan höll man sig där med bara några få tidsvisa steg i konkreta problem. Man stimulerade inte insikten att matematik är ett kvantitativt språk om mönster.

    SvaraRadera
  7. Själv försöker jag mest lära barn abstrakt tänkande, och slipa lingvistiken, tror jag lärde grabben skilja på transitiva och intransitiva verk vid 3, samtidigt som det var viktigt att tidigt dela i världen i abstrakta och konkreta betingelser, ofta substantiv, men fokusera på verb och relationer mellan begrepp, begreppsrelationer. Detta att skilja på:

    häst och hästen
    extension och intention

    tex att förstå skillnaden mellan partikulär/instans och universalie/klass och möjligen skilja detta från kategorier.
    Rogets thesaur är väl en bra bibel för att förstå kategorins väsen, väldigt Victoriansk :-) och alla engelska barn vet varför Kapten krok är bildad. När ungen greppar abstraktionen i språket kan man nog börja nöta matematik, men jag rörde själv inte en fena i skolan första nio åren, bara bus, och ointresse av läxor, men visst går inte sid 101 i fysikboken åk åtta att glömma med ohms lag, effekt och energikalkylen, på gymnasiet var det inte bättre på 80-talet, men fortfarande kadrar av traditionella lärare, old school, som disputerat och så där. Det kan ju inte vara så att barnen blivit korkade, det ligger närmare till hands att läraryrket blivit lågstatusyrke i fritt fall som kulminerade med kommunaliseringen och värdelöst fegt politiskt ledarskap, dvs klåpare (politiker) i ledningen, som skaffar sig policyprofessionella skolledningar, som är urbombade, och sedan flyr alla lärare med krut i ballarna.

    Min minnesbild är att mängdläran kom i årskurs två, minns bilden på högra sidan längst ner några sidor in i boken (det var nog före hej matematiks tid)

    definition = en bestämning eller (disjunktion)
    en avgränsning av
    ett språkligt uttrycks betydelse.

    Definitionen av betydelse frångås här, men det är sannolikt så att den moderna världen brutit ner förståelse och sammanhang över realdefintioner och språkets makt över tanken, det där med Ogdens triangel och Richards tetra är ingen bra kunskap för det postmoderna samhället där "anyting goes" Dvs vårt moderna språk med vuxenvärldens frånvaro och beröringsskräck med faktum, skapar förvirrade barn, som inte får ihop abstraktion med konkretion, grunden för att begripa detta med begrepp.

    Definitioner spelar en stor roll i logisk analys.

    Element

    Elementen i en definition är:

    definiendum = ”det som ska definieras”
    definiens = ”det som definierar”

    I satsen: fordon = ÄR EN "farkost för transport på/över land"

    definiendum = fordon

    definiens = farkost för transport över land.

    genus proximum = farkost

    Differentia specifica = transport, som i transportera (verb)
    land, dvs de miljö tinget verkar i

    S.W

    SvaraRadera
  8. mängd = en samling av objekt eller element, tex klassen av traktorer

    element = en enhet eller ett objekt som ingår i en mängd.

    element genom synonymi

    X är element i mängden M betyder att
    X ingår i M eller att
    X tillhör M.
    X \in M, \in betecknar elementrelationen X tillhör M.

    Exempel:

    pappa! e det? - en traktor (partikulär)

    pappa vad är det? en traktor (partikulär)

    pappa vad är det? en traktor (partikulär)

    Vips har barnet lärt sig klassen, en begreppsextension.
    och (konjunktion) att skilja på begreppsrelationen mellan
    en partikulär traktor, den utpekade traktorn, och klassen av traktorer. kanske även relationen mellan två partikulära traktorer, Fälldins traktor och Hedlunds traktor.

    Hyperonym - abstraktion

    pappa! e det? - ett fordon (partikulär landgående pryl)

    pappa vad är det? en fordon (partikulär landgående pryl)

    pappa vad är det? en fordon (partikulär landgående pryl)

    Vips har barnet lärt sig klassen, en begreppsextension.
    + relationen mellan två universalier. något som kan vara bra om man för för sig att förstå hur en relationsdatabas fungerar.

    Hyperonym II - abstraktion

    pappa! e det? - en farkost (partikulär pryl som är
    luft, rymd, land eller vattengående)

    pappa vad är det? - en farkost (partikulär pryl som är
    luft, rymd, land eller vattengående)

    pappa vad är det? - en farkost (partikulär pryl som är
    luft, rymd, land eller vattengående)

    Pappa vad är en människa? Människan ÄR det förnuftiga däggdjuret.

    Pappa vad är en definition?

    Definition = är en beskrivning, på vilken en sak skiljs från var och en annan. Beskrivningen ska vara kort, koncis och beskaffad så
    att definitionen innehåller definiens (förklaringen) och definiendum (tinget) vilka ska kunna vara utbytbara/ekvivalenta.

    Det klassiska sättet att definiera ett begrepp är att ange vilket begrepp som är det närmast högre mer omfattande generaliseringen, dvs man kan inte förklara något komplext, med något ännu mer komplext, utgångspunkten är alltid förenklad abstraktion.

    genus proximum = närmast överordnad generiska klass och lägga de särskilda kännetecken (begreppsintention) som skiljer begreppet i fråga från andra av samma slag.

    Differentia specifica = särskiljande egenskap).
    S.W

    SvaraRadera
  9. Klarar inte barnen skolan kan de bli miljöpartister, ska defintivt lära ut det knepet, gå med i ett parti och heila med, sedan är försörjningen ordnad

    Ett ting som uppfyller ett antal begreppskännetecken
    sägs äga (property) det begreppsinnehåll som krävs för att falla under ett visst begrepp.

    Begreppets begreppsomfång
    sägs omfatta dessa föremål.
    Att "ringa in" ett begrepp kallas begreppsbestämning.

    Geometri:

    Rektangel = ÄR EN parallellogram (genus proximum)
    med räta vinklar (Differentia specifica).

    Sverige är element (partikulär i
    - den mängd som består av alla länder, ller
    - den mängd som består av EU eller skandinavien.

    Talet 7 är element i mängden av alla naturliga tal.


    I naiv mängdlära kan ett element vara vad som helst, men i ren mängdteori antar man normalt att alla objekt som studeras är mängder, det vill säga elementen i en mängd är själva mängder som i sin tur består av andra mängder etc. Detta motiveras av att nästan alla matematiska begrepp (tal, funktioner, algebraiska strukturer etc) kan reduceras till mängder.

    Dessutom blir det onödigt krångligt att ta med ytterligare en typ av objekt som inte har samma egenskaper som mängderna.

    Element som inte själva är mängder kallas urelement.
    Samma klurighet gäller primtiver i språk, de begrepp son inte har någon hyoperonym, utan existear i sig själva.

    Ett exempel på mängdlära är ett Venndiagram
    A \cup B är unionen av mängderna A och B. Dvs hela ytan.

    Med detta sagt, så går det att anta att det är något mysko, förmodligen var barn med samma genitik, mer intelligenta förr, IT till trots, och det kan förmodligen bero på att hjärnan evolutionärt är anppassad till abstraktioner av verkligheten, och inte till en låtsasvärld bakom en dator, dessutom är datbaser tvåställiga, dvs innehåller key och key--value, dvs bara substantiv, hur dum får man bli, förmodligen löser grafdatabaser med verb en del av av problemet, detta med stipulativer och deklarativer, men kombon:

    kommunal ledning
    fel lärarutbildning och dålig status (tillika kvinnoyrke)
    avsaknad av auktoritet
    föräldrar som lever loppan och curlar
    språkets upplösning oga postmodernsmen (alla är rätt)

    gör att det är fler faktorer bakom fallet än bara flyktingbarn, men naturligtvis bidrar detta, de barn jag följer, och det är några, ligger i var fall långt före mig och mina hopplösa fall från min skoltid. Håller man bara barnen borta från datorn, så kan det nog gå bra, mer vuxennärvaro, barn ska vara närvarande i vuxenvärlden och inte gå på dadda-plingplong, dulledutt pedagogik, så hänger nog de små liven med, men förstå måste man återbörda lärarens auktoritet, föräldrarna är nog huvudorsaken vilket inkluderar migranter, det går att ha tre stök-grabbar i varje klass, 10 % sedan faller ordningen, börja där. S.W

    SvaraRadera
  10. Definitioner är inte lätt:

    Stipulativ definition ord används i beskriven bemärkelse
    Med x avses y

    Nominaldefinition Definition per konvention
    Pascal är newton per kvadratmeter

    Realdefinition Definition av faktum
    något många filosofer klurar på än idag.
    Persuasiv definition omtvistade värdemässiga emotiva utsagor
    Demokrati är bra...(vilken djävla demokrati)

    Ostensiv definition Definition genom utpekande
    Där är en cykel, med en gest mot föremålet

    Rekursiv definition Definition som refererar till
    det som definieras självt

    Induktiv definition

    Deduktiv definition

    Intensionell definition
    Begrepp definieras utifrån sin intention, som består av ett överordnat begrepp (genus prox) och (differentiae) särskiljande kännetecken

    Extensionell definition = Definition genom uppräkning
    av underordnade begrepp

    Teoretisk definition = en specifikation av problemställningen, en begränsning av det ursprungliga begreppen

    Operationell definition = operationalisering
    är en konkret definition på ett abstrakt begrepp, vilken kan användas som grund för åtgärder av en process.

    Det där kan bli lite förvirrande, så man för försöka förstå problemet med relationer:

    Kategor <-> Kategori (om nu kategorier finns)
    Universalie <-> Kategori
    Universalie <-> Univesalie
    Universalie <-> Parikulär
    Parikulär <-> Parikulär

    genom att försöka förså universaliestriden:
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Universaliestriden

    De kom inte mycket längre än Aristoteles och Platon, och människa har näppeligen blivit mer intelligent sedan dess.

    Begrepp = det abstrakta innehåll i en språklig term
    i kontrast till termen själv (definiendum)
    och de konkreta eller abstrakta objekt termen beskriver.

    Begrepp är tankeenheter eller behållare som innehåller uttryck i människans medvetande och förbinder dem med både föremålen i verkligheten och med förbindelser i någorlunda en logisk tankevärd, som alltså utgör en föreställning av den objektiva värld vi ska förklara.

    Det är nu man kommer in på ontologier i kombination med statisktiska analasverktyg av språk åt big datahållet som sedan ska anpassas till grafdatabaser och deep learning, jo, de små liven kommer att få det tufft, på 70-talet fanns inte datorer i slott och koja, det är värt att tänka på, hur många som idag inte fattar ett jota av datorer eller dess väsen, och samtidigt fattar ännu mindre om världen utanför. Filterbubblor och att fökja John på pekeplattan gör det inte bättre.

    Fram med statistiken skolverket, områden för område, geodata kopplat med skolresultat över tid, nig fasiken hittar vi korrelationer. S.W

    SvaraRadera