Jurist i Spanien

Adlibris

måndag 8 maj 2017

Macron - Frankrikes Annie Lööf

Hur kommer det gå för "allt åt alla" macron? Frankrikes motsvarighet till Annie Lööf. En person som plockat ut "russin" ur höger och vänsterkakan.

Frankrike har ett stort budgetunderskott (3,4%) hög arbetslöshet, många utanförskapsområden, en överjäst offentlig sektor, en stark yttersta vänster (Melcheron fick 20%) en president som inte har ngt parti (dvs inga stödtrupper i Nationalförsamlingen), en stark fackförening, en stark nationel sosse (Le Pen) osv.

Macron ska sänka skatter, behålla offentliga sektorn osv...känns det igen?

Macron har helt enkelt en omöjlig uppgift framför sig. Hans enda chans att lyckas med något är egentligen om han lyckas få till en partiorganisation och få egna röster i parlamentet, en svår uppgift då det är val i juni. Vilket också är han möjlighet, hade det varit val om ett år hade han inte haft en chans, nu kan folk leva på hoppet ett tag till. Sen är det så att lyckas med både vänster och högerpolitim samtidigt är lite knepigt, det stupar på ekonomin...föga förvånande. Antingen ta folks pengar och sätt sprätt på ELLER låta folk själva bestämma med lägre skatter. Att fortsätta sätta sprätt på stålarna (behålla offentlig sektor) och sänka skatterna, brukar vara knepigt.

Min bedömning är att det kommer gå åt fanders för Macron och vi kommer se stora strejker i Frankrike inom ett år, jättestora strejker. Folket är uppenbarligen helt trötta på de etablerade politikerna då socialisterna och republikanderna försvann helt, istället låg vägen uppen för en allt åt alla politiker och Nationella Fronten. Folket valde den förra och kommer vara ännu mer deillusionerade vid nästa presidentval, när Macrons löften om allt år alla inte infriats.

Svenskarna kan dra lärdomar av Frankrike inför 2018. Allt åt alla har aldrig fungerat och kommer inte fungera i Frankrike heller. Det som behövs är en politiker med en tydlig vision som håller ihop. Det Frankrike behöver är ett omfattande stålbad med reformer, men precis som i andra länder med uppsvullen offentlig sektor är det politiskt självmord att driva den tesen, enda sättet att ta sig ur det är den Grekiska varianten kör så det smäller sedan finns inget val...

Ska bli kul att se alla de politiker som nu omfamnar Macron, börja distansera sig från honom inom ngt år eller två. Precis som med Hollande, minns inte att sosseriet hänvisat så mkt till den totalt misslyckade Hollande så mkt den senaste tiden?



Tycker ni bloggen är läsvärd och vill stödja dess fortsatta existens finns det numera en liten knapp ute till höger "Become a Patron" där ni kan välja att skänka 1$ eller mer. Man kan också skänka ett engångsbelopp på "Donate" knappen. Alla bidrag mottages tacksamt. Mer om denna möjlighet i detta inlägg -> http://mensanen.blogspot.se/2017/04/stod-en-gravande-mensan.html

6 kommentarer:

  1. Du har råkat trycka på g i stället för j. Det stavas överjäst.

    SvaraRadera
  2. Tack, skriver I bloggers app på iPhone, sjukt små tangenter och ingen stavningskontroll. Blir felslag hela tiden...

    SvaraRadera
  3. I morse kom jag ihåg att det varit val när jag hörde busschaufförens radio. De skrattade och var glada och sade att politik var kul. Då förstod jag också vem som vunnit. :-/

    SvaraRadera
  4. Trots allt fanns det en kandidat som gick till val på att genomföra reformer, att få ned statsskulden och få Frankrike på fötter igen. Det var Fillon som ville få ned antalet offentliganställda med 500.000. Han ville inte spara på poliser och sjukvårdsanställda, däremot på handläggare ute i regionerna som sitter och administrerar pålagor. Med 5,5 miljoner offentliganställda skulle det ändå finnas tillräckligt med personal. Han ville också sänka skatterna för företag så att de skulle anställa mer och på så sätt sänka arbetslösheten som plågar landet sedan länge, samt ta bort förmögenhetsskatten som får de rikaste att fly ur landet till bl.a. Belgien (LVMH-chefen)och Schweiz (Accor-chefen). Som premiärminister hade han sett att det inte längre fanns några franska investerare, de hade beskattats för hårt.
    Fillon var också den enda som hade kunnat genomdriva reformerna, dels för att han hade viljan och karaktären för detta, han skulle ha stått pall för protesterna, dels också för att han var den enda kandidaten som hade haft en majoritet bakom sig i parlamentet.
    Målet var att under en femårsperiod få ned budgetunderskott, få ned arbetslösheten och betala av statsskulden.Kort sagt, få landet att gå framåt i stället för att gå kräftgång.
    Programmet var förstås inte så lockande för en del av befolkningen, men Fillon hade sannolikt ändå lyckats bli vald om inte någon, och Fillon har i direktsändning direkt utpekat Hollande, velat sätta krokben för honom genom att till satirtidningen Le canard enchaîné släppa dokument som visade att Fillon avlönat sin fru som parlamentsassistent under många år. Vad som inte sades lika klart var att detta varit vanligt bland parlamentsledamöter, som har haft ett kuvert som de kunnat använda efter eget skön, utan krav på arbetsbeskrivningar m.m. Hur som helst var rättsväsendet på hugget, redan två timmar efter publiceringen kontaktades Fillon, ett rekord av annars senfärdiga myndigheter.
    Och gissa vad, Hollande hade redan avstått från att kandidera, Macron var också kandidat och Hollandes protégé (Macron c'est moi). En rad omständigheter har lett till att Macron blev vald. Många republikaner röstade på Macron men samtidigt ger de honom inte carte blanche, för som den framträdande högerpolitikern Copé framhöll i går, det finns tre områden där man inte är överens med Macron: skattesystemet, säkerhetsfrågor och frågan om radikal islamism.
    Fortsättning följer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant.
      Sedan har vi det där med att personer skall beskattas högre än företag. Varför i h-e då. Lika skatt borde det vara. 9-9-9

      Radera
  5. Hej.

    "Ska bli kul att se alla de politiker som nu omfamnar Macron, börja distansera sig från honom inom ngt år eller två. Precis som med Hollande, minns inte att sosseriet hänvisat så mkt till den totalt misslyckade Hollande så mkt den senaste tiden?"

    Från avdelningen för Post-Demokratisk Politisk Logik och Retorisk Strategi meddelas att om goda resultat uppstår beror det på vår politik, och om goda resultat uteblir beror det på att vår politik inte genomförts. Se även Venezuela, Kuba, Ryssland som exempel.

    Jag har inte en susning om vad som krävs för ny-val/ersättningsval i Frankrike men jag tror att vi snart har en italiensk situation i fransk politik. Kan Tyskland mäkta med trepunktsbelastningen invasion från Afrika och Orienten, ett Storbritannien som lämnar salongen innan notan kommer på bordet, samt ett raskt krackelerande Frankrike?

    Hur länge dröjer det innan de Östeuropeiska staterna på allvar bildar en egen allians-struktur, särskilt med en fransk-tysk makt-axel som hotar med böter om man inte anammar svensk invandringspolitik (kanske en smula överdrivet, men inte mycket)?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    SvaraRadera