onsdag 10 februari 2016

Medias agendajournalistik om hatbrott

I november 2014 skrev jag om myten om islamofobiska hatbrott. 

På TV4 eller om det var SVT (spelar mindre roll) idag gjorde man en stor sak av att islamofobiska hatbrott dubblats sedan 2010.

Av 6 269 hatbrott 2014 var 489 islamofobiska, dvs 7,8 %.

I Sverige beräknas det finnas 160 000 utövande muslimeroch andelen med muslims bakgrund är betydligt större än så. Antalet muslimer i Sverige har även växt i antal sedan 2010.


I Sverige beräknas c:a 7000 judar var "aktivt utövande" Givet antalet judar i Sverige löper man som jude betydligt större risk att drabbas, även där har det skett en dubbling. Ska man tro media har även antalet judar i Sverige minskat.

Anmärkningsvärt är att kristofobiska hatbrott nästan femdubblats (se nedan).

Varför lyfter då journalisterna bara upp en av siffrorna, och inte någon av de mest anmärkningsvärda?

Nu kommer det komma kommentarer om mörkertal och att judar och kristna anmäler oftare, men det kan omöjligtvis förklara varför Media bedriver agendajournalistik.

Sist men inte minst, alla hatbrott är idiotiska och det är alltid vanskligt att ställa siffror mot varandra, poängen med inlägget är dock inte det, utan varför Media vinklar som man  gör när islamofobiska hatbrott ökat mindre än andra och att risken att drabbas är avsevärt mindre än för judar.

Den här typen av inlägg vet jag kan ge viss eld i kommentatorsfältet, varför jag redan nu påminner om att jag kommer radera sådana som går över styr.




20 kommentarer:

  1. Hej.

    Vad har fakta med svensk politik att göra? Vi har ju en värdegrund att styra efter, och med ledarskapet sittande på styråran ligger kursen fast.

    Med det sagt skall du veta att du gör mitt och andra rabulister och opponenters jobb lättare att väcka allmän folklig opinion mot det elände som vi satts i. Tack för det.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    SvaraRadera
  2. "Antalet muslimer i Sverige har även växt i antal sedan 2010."

    Understatement of the millenium! Ungefär som att 1942 utbrista att: "Antalet länder inblandade i väpnade konflikter har även ökat sen 1938".

    "alla hatbrott är idiotiska"

    Är du säker på det? När flera olika kulturella och etniska grupper ställs mot varandra i sant mångkulturella samhällen är det ofta den grupp som har störst förmåga till "hatbrott" som vinner. De som helt saknar denna förmåga tenderar att snabbt förpassas till historiens sophög.

    Svenska barn och ungdomar lever redan till stor del som en hunsad etnisk minoritet i sitt eget land och det kommer inom kort att bli otroligt mycket värre. I alla normala samhällen hade detta för länge sen resulterat i en explosion av "hatbrott" när barnens föräldrar utkrävde hämnd och/eller försökte skapa skyddade miljöer.

    Nu ska jag för tydligheten skull betona att jag inte alls anser att de immigranter som har kommit till Sverige har begått något fel. De har i princip lockats hit av svenska politiker och skulden för de problem som uppstår ligger helt på de senare, samt de som har röstat fram dem.

    I grunden kan man säga att de vuxna svenskarna begår folkmord på sina egna barn och barnbarn, genom den immigrationspolitik som man har genomdrivit. All etablerad internationell rätt ger dock en tydlig och klar rätt till självförsvar för en folkgrupp som hotas av utrotning, oavsett hur detta läge har uppstått. Det går därför definitivt att argumentera för att yngre svenskar har moralisk och juridisk rätt att begå "hatbrott", både mot immigranterna och de äldre generationerna av svenskar.





    SvaraRadera
    Svar
    1. Skydda familj och egendom mot kriminella sure. Men attackera ngn pga dennes religion, etnicitet eller hudfärg känns som det prövats förr och slutade sådär. Något folkmord tror jag inte på, däremot kommer det för många bli kännbara ekonomiska & sociala konsekvenser när "folkhemmet" krackelerar gällande välfärd, skola etc.

      Mina invändningar mot den förda migrationspolitiken är som bekant ekonomiska (volym & hantering) i första hand, sen ska man reformera hela proceduren med utvisning, verkställande av den, ej put vid minsta brott osv osv.

      Radera
  3. Räknas uttryck som svennejävel, white trash, viting etc. in som hatbrott? Går det ens anmäla sådana förolämpningar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra fråga, troligen inte då svennar inte är en minoritet. Om några år kanske ;)

      Radera
    2. Rättspraxis i Sverige är att man inte kan begå hatbrott mot vita, manliga, heterosexuella svenskar.

      Radera
    3. Om det nu inte finns statistik eller går fälla någon åt motsatt håll vore det intressant om det fanns statistik på hatbrott i länder där vita är i minoritet. Vet att i tex Kenya och Tanzania kan du åka på spottloskor och skällsord bara av den anledningen. För Sydafrika är det nog helt kört med tanke på deras historia.

      Radera
  4. Det som det rapporteras mest om i vanlig media utgör ca 15% av totalen, konstaterade när jag ögnade igenom siffrorna.
    85% är alltså ointressant ur medias synvinkel, vilket innebär att så småningom kommer 85% av publiken och pengarna att gå någon annanstans - så de ser själva till att de inom media går under.
    Eller för att använda vanliga medias språk: det är för att allt "hat och hot som finns på internet" som gör att det är ett så polariserat klimat.

    SvaraRadera
  5. Enligt Svensk ordbok, utgiven av sv akademien:

    definiendum definiens

    substantiv
    hat = ytterst djup känd motvilja
    vanligen mot någon/något som
    uppfattas som ett hot eller en ond kraft.

    JFR: agg, illvilja

    Exempel: klasshat
    främligsshat
    självhat

    Belagt i Svenskan sedan 1000-talet (Runsten i Nöttja, Småland)
    Ett gemensam germanskt ord, eventuellt med ursprung/besläktat med förföljelse att göra, jmfr hetsa, hätsk.

    Jämför: hot <-> hat, dvs man kan känna sig hotad an någon som hatar, och man kan hata något som man känner sig hotad av.

    definiendum definiens

    verb

    hata = känna hat mot någon som upplevs som ett hot,
    en ond kraft eller allmänt obehagligt

    MFR: agg, illvilja

    Exempel: hon hatade byråkratiskt krångel
    han hatade att ta farväl
    den hatade ockupationsmakten


    Psykologilexicon ger oss följande besked:

    http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=hat

    Eng: noun: hate, hatred,
    verb: hate, hates, hating, hated.

    Term som förekommer huvudsakligen inom;
    psykoanalysen och andra psykodynamiska framställningar
    för att beteckna ett sinnestillstånd som utmärks av

    ovilja, motvilja, stark avsky och
    lust att skada det som är föremål för hatkänslorna.

    Hat kan, speciellt i psykoanalytisk bemärkelse,
    även riktas mot det egna jaget.

    S.W Hat är alltså en psykologisk term som har hyperonymen

    "sinnestillstånd"

    vidare framgår att hat är en känsla, eftersom termen
    "hatkänslor" förekommer.

    Ordet har både på engelska och svenska dubbelbetydelsen a) avsky, ogilla, b) ta starkt avstånd från, fördöma.


    Om man uppfattar hat som förstärkt avsky
    med inslag av vrede, kan man psykologiskt
    se hat som stark avsky och vrede (enligt
    Silvan Tomkins är två av grundaffekterna),
    stadigvarande och i förening med varandra
    kopplade till objektet för hatet.

    I objektrelationsteori är hat och kärlek
    naturliga reaktioner hos spädbarn i deras
    relation till modern.

    Så kallade hatbrott (hate crimes) är
    kriminella handlingar som har sin grund
    i hat mot företeelser som viss folkgrupper,
    ideologier och liknande.

    S.W Det är ju lite suspekt, att man väljer att kriminalisera "känslor"
    Känslostyrda människor kan väl nästa inte rå för att de
    överrumplas av känslor. Så det borde vara kriminellt om det är
    frågan om emotiva yttringar, nära nog spelade eller påhittade
    hatkänslor, för att medvetet skada andra.

    S.W

    SvaraRadera
  6. psykologilexicon om termen:

    "känsla"

    Eng: feeling

    Vardagsspråkets ord för emotionell reaktion, affekt.
    I kognitiv psykologi har ordet känsla kommit att
    användas om den upplevda sidan av en sådan reaktion.

    Relaterade sökord: affekt, emotion, känsel, känsloreglering.


    primära emotioner, primära känslor

    Eng: primary emotions

    Grundläggande, ärftligt betingade känsloreaktioner och känslouttryck.

    Term i nutida psykologi
    Emotion är en i nutida psykologi vanlig term för
    känsloreaktion innefattande känsloupplevelse,
    kroppsliga förändringar, känslouttryck och beteenden.

    De var långt fram i tiden förbisedda i den allmänna
    psykologin men kom i fokus genom bland annat psykoanalysens
    teorier om hämmade och undertryckta känslors betydelse
    för uppkomst av psykiska störningar och långt senare
    genom Silvan Tomkins och Paul Ekmans teorier om grundaffekterna.

    Förslag till definition
    Allmänt kan man beskriva emotioner som reaktioner,
    medvetna eller omedvetna, som ger information, motiv
    och handlingar deras speciella kvalitet, så att ting,
    händelser, människor och så vidare uppfattas som vänliga,
    fientliga, underbara, förhatliga, farliga, vackra, fula
    och på många andra sätt. Samtidigt som vi tillskriver om-
    världen sådana kvalitetsegenskaper kan vi hos oss själva
    uppleva tillstånd eller processer av upprymdhet, sorgsenhet,
    rädsla, ångest, förstämning, glädje, ilska, irritation etc.


    grundaffekt, primäraffekt, grundemotion

    Eng: basic emotion, primary affect, primary emotion


    Grundaffekter eller grundemotioner är
    biologiskt grundläggande känsloyttringar
    eller känsloreaktioner av typen

    sorg, glädje, medkänsla, förakt, beundran, stolthet, längtan, fruktan, skräck, rädsla, vrede, avsmak, förvåning, kärlek, hat, blyghet, tillförsikt, ledsenhet, skam.

    S.W detta med känslor är en hel vetenskap, alla är överens om att känslor finns som en naturligt del av våra psyken, och sedan är väl problemet mer hur man ska försöka klara ut detta om hat är en medveten överlagd känsla, eller en koko-grej, som sätter vår normala referensram ur spel?

    S.W

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ska man hårddra det bör ju även fotbollssuportrar som sjunger hata, hata, hata AIK på matcher gå in i den kategorin. Kommer ju dock aldrig hända. Möjligtvis Kiruna i hockey i så fall.

      Radera
  7. Om man nu ändå ska försöka sig på att förstå detta med hat och hatbrott, för det är svåra grejor, som vi moderna människor tar för givet att vi vet något om, fast vi inte vet det. Man ska kanske börja med de gamla grekerna? Vilken känsla som ligger närmast hatets, sannolikt vreden.

    Iliaden börjar med denna vers:

    μῆνιν ἄειδε θεὰ Πηληϊάδεω Ἀχιλῆος
    Mēnin aeide thea, Pēlēiadeō Achilēos
    Sjung o gudinna, om vreden som brann hos Peliden Akhilleus

    οὐλομένην, ἣ μυρί' Ἀχαιοῖς ἄλγε' ἔθηκεν,
    oulomenēn, hē myri' Achaiois alge' ethēken,
    olycksdiger, till tusende kval för akhajernas söner

    Apollon har skickat pesten till Akajerna,
    som tillfångatagit Chryseis,
    dotter till prästen Chryses,
    och givit henne till Agamemnon.
    Agamemnon tvingas återföra
    Chryseis till hennes far.

    Av stolthet tar Agamemnon Briseis,
    som atenarna hade givit till Akilles
    som krigsbyte.

    Akilles, den tidens största krigare,
    följer sin mors råd och drar sig
    tillbaka från striderna som hämnd,
    varpå de Akajiska arméerna nästan
    förlorar kriget.

    Som motpol till Akilles stolthet och arrogans
    står den trojanske prinsen Hektor,
    son till kung Priamos som kämpar för att försvara
    sin stad och sin familj.

    När Patroklos, Akilles käraste vän (älskare) dör
    för Hektors hand, ger sig Akilles åter in i striden
    för att ta hämnd och dödar Hektor.

    Senare kommer Hektors far, kung Priamos,
    till Akilles ensam för att begära sin sons
    lik tillbaka, Akilles blir rörd till att
    visa medlidande. Hektors begravning avslutar eposet.

    Dödssynderna finns inte uppräknade i Bibeln,
    det var påven Gregorius I) som utarbetade begreppen,
    ca 100 år före Muhammed fick sina syner ute i oasen,
    som sedermera smält samman med olika hopkok av bibliska
    extrakt.

    Tålamod < - > vrede
    Patientia < - > ira

    Medmänsklighet < - > avund
    humanitas < - > invidia

    Generositet < - > girighet
    Liberalitas < - > avaritia

    Ödmjukhet < - > högmod
    Humilitas < - > superbia

    Måttfullhet < - > frosseri
    Temperantia < - > gula

    Flit < - > lättja
    industria < - > acedia

    Kyskhet < - > vällust
    Castitas < - > luxuria


    Debatten om hatbrott, att till varje pris inte försöka förstå eller sätta sig in i tingens natur, förefaller vara grundad i okunskap om människans natur och människans ofullkomlighet, dvs det är lätt att racka ner på andra, utan att försöka förså vilka det är som känner vrede eller hat, och vad som är orsaken, tex maktlöshet, förtvivlan, hopplöshet, vanmakt etc.

    Någon "Generositet" är det inte.
    inte heller "Medmänsklighet"
    ej heller tålamod
    knappast ödmjukt och inte heller måttfullt,
    visst är det dumt att hata, och visst är det
    tragiskt att vara hatad eller känna sig hatad
    men det där hatet, blir nog inte mindre av att
    bara fördöma det, eller bestraffa det, även
    om brott ska bestraffas och beivras, men att
    börja definiera in allt möjligt normalt, (tyvärr
    är många människor inte så snälla) när du får fritt
    utlopp under anonymitet, så man gör sig nog en tjänst
    om man förknippar våldsbrott med vissa känslor tex hat,
    medan alla som går över styr, och inte kan kontrollera
    sina känslor på nätet, utan oreflekterat sprider gift,
    som något annat slags "dumheter", dvs normal psykisk ohälsa.
    Denna botar man nog bäst genom att inte i första hand fördöma,
    då det kan bli värre, utan istället försöka hantera, fånga in och påverka med ngn typ av inkluderande metoder. S.W

    SvaraRadera
  8. Iliaden inleds alltså med Vreden

    μῆνιν - Mēnin

    Dygder

    Gudomliga Tro, Hopp & Kärlek


    Kardinaldygder

    Prudentia Justitia Moderantia Fortitudo

    Förstånd Rättvisa Måttfullhet Uthållighet / (Mod)


    Heliga dygder

    måttfullhet tålamod ödmjukhet generositet medmänsklighet flit kyskhet
    temperantia patientia humilitas liberalitas humanitas industria castitas

    ---------------------------------------------------------------------------
    Frosseri Vrede högmod Girighet Avund Lättja Lust/otukt
    gula ira superbia avaritia invidia acedia luxuria

    Synder

    Jo, onekligen synes det som att vi människor vill fördöma, vrede och hat är en synd, rent av en dödssynd, och naturligtvis inte vidare bra känsla att gå om kring och bära på. Emellanåt går det inte att komma ifrån, att tanken slagit den som tänker, att detta med avund inte är bra, de som känner avund, inte bara professorer i genusteori, som känner en stark aversion, affektion, visavi 1000 år av uppfattad manlig uselhet, som innebär att man måste döma även dagens män, och hitta på de mest otuktiga förklaringsmodeller, som det inte går att komma ifrån, måste vara egna mörka tankar projicerade på andra, i synnerhet begåvade dylika. Detta med avund är alltså inte lätt, och måhända måste människor som till synes är lyckligt lottade, ändå ägna tid och kraft till att svärta ner andra. Det förefaller ligga lite vrede bakom, anstruket av hat, som ligger ganska nära det beteende vi fördömer och föraktar, hos andra svaga grupper, som inte kan hålla sig från att mörda döttrar, skära halsen av journalister, spränga oskyldiga i luften, eller rent av bara sitta bakom en dator och må dåligt och skriva av sig föreställningar om ngt man inte riktigt vet, men känner så starkt mot (inte för) S.W

    SvaraRadera
  9. Wikipedia ger oss några ganska enkla och bra svar om hat

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Hat

    hur man har valt att gruppera in detta :-)
    det säger sas lite om tingets natur, i just vår kontext just nu
    i ett sannolikt ganska omodererat obildat tillstånd av hysteri:

    Fobier (enligt wikipedia)

    fobi används i överförd betydelse för att beteckna:

    "rädsla eller ogillande som inte är sjukligt".

    (fobi kan man alltså ha, utan att anses vara sjuk, dvs vara frisk)

    Fobier delas in i tre grupper:

    - agorafobi (kenofobi)
    - social fobi
    - specifika fobier.

    Agorafobi = rädsla för att tappa kontrollen
    att inte lätt kunna ta sig därifrån.
    Öppna platser, offentliga lokaler och folksamlingar väcker ångest

    Rör det sig om en generell rädsla för tomma ytor används begreppet kenofobi (torgskräck)

    Social fobi (social ångest)

    Obefogad rädsla för olika former av sociala situationer.
    en rädsla för att bli granskad eller att göra bort sig
    inför andra människor.

    Specifika fobier

    konstrueras genom att lägga till efterledet -phobia till ett grekiskt ord motsvarande det man är rädd för (emellanåt används en kombination av latinsk rot med det grekiska efterledet).

    Detta gör det möjligt att skapa nya ord, vilket används i humoristiskt eller kommersiellt syfte, dvs man kan ha en fobi för precis vad som helst, tex filosofifobi, faktafobi, verklighetsfobi, realitetsfobi, kunskapsfobi, nyanseringsfobi, bildningsfobi, saklighetsfobi, objektivitetsfobi, relevansfobi, statistikfobi, matematikfobi, logikfobi eller sunt förnufts fobi eller varför inte allmänhetsfobi, folkfobi, demokratifobi, nationalstatsfobi, normfobi eller bara rätt och slätt vetenskapsfobi. Det är när man bär på alla dessa fobier som man kanske omfamnar dekonstruktivismen, relativismen eller postmodernismen, min verklighet är lika värd som din, fakta är ovidkommande, och allt bygger på känslor och värden (värdeomdömen kan inte vara sanna eller falska) bara mer eller mindre känslomässigt adekvata)

    Listan över fobier är diger,
    och ska här inte vidare kommenteras,
    viktigare är att studera vad som kommer
    upp på Wikipedia under uppslagsordet "hat"
    (för temat är ju hatbrott) S.W

    SvaraRadera
  10. På wiki
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Hat

    finns således 7 länkar till underkategorier:

    GENERELL KATEGORISERING
    I Identitetspolitik‎ (1 kategori, 7 sidor)
    H Hatbrott‎ (3 kategorier, 6 sidor)

    ÖVERGRIPANDE -ISMER
    R Rasism‎ (9 kategorier, 69 sidor)
    S Sexism‎ (4 sidor)

    TRE SPECIFIKA, varav två fobier (se fobi)
    A Antisemitism‎ (6 kategorier, 43 sidor)
    H Homofobi‎ (1 kategori, 11 sidor)
    T Transfobi‎ (1 sida)



    Hatbrott‎ får sägas vara en funktion (korrelation) till politik och juridik med tonvikt på politik och MR (rättigheten att inte känna sig kränkt)

    Identitetspolitik‎ är en funktion av Politik (maktsträvan)

    Identitetspolitik‎ är politik

    Hatbrott‎ är brott (enligt termens denotation)

    Men hat är inget brott, så det måste vara en koppling till ett ordinärt brott, som hatet är kopplat till, jfrs känsla, dvs en känsla är en reaktion på ngt stimuli (stimuli - respons)

    Hatbrotten är således kopplade till identitetspolitik
    känslor /affektioner
    fobier (icke patologiska)
    brott/övergrepp

    Det är stor skillnad på att misshandla eller döda någon, i största allmänhet för att denna tillhör en grupp, tex en religion eller ett kön, och att begå ett brott mot en partikulär individ, tex en luspudel som du hatar för denne plågat ihjäl din kära katt.

    Men att sitta på kammaren och hata tex män, och skriva vittra böcker, är helt i sin ordning, och lika bra går det att muttra
    Muhammedaninvasion, Islameländet(om pågående folkvandring från krigshelvetet i Mellanöstern, eller varför inte Afganinvasion om unga män med skägg som utnyttjar en förmån, som vi erbjuder helt frivilligt - en lucka mellan vår egen uppfattning om barn, som icke ansvariga för sina handlingar före 18 år, och våra krav på rättssäkerhet. Att ha en fobi för egendomligheter som vår politiska elit, med 100 000 kr i månaden som bor i centrala stockholm, är fullt normalt och inget alls konstigt, om man bor en kommun dit eliten bussar vidare sin upphöjda genoritet, problemet är att man absolut inte får hamna i affekt och ge sig på minoriteter, verbalt, eftersom en icke ringa del av identitetsvänstern själv har ångest; normångest och sas agerar lika dysfunktionellt som de där hatarna, som inte vet vad de ska göra av sina känslor, det må vara förvirrade unga män med skägg som tror på jultomten och att man får en massa vindruvor om man spränger sig själv och andra till döds, eller motsvarande hatiska män som är frustrerade över att människor som har en viss etnicitet, språk, religion eller attityd, och utmanar en gammal maktordning, det är inget märkligt alls. Det analytiskt intressanta är ju hur en del av de feministiska avarterna, gift ihop sig med samtliga andra rörelser, tex den svarta människorättsrörelsen i USA, med religiösa tossebollar och med ren extremism, - det är då man inser att det mest bara är en fråga om makt, i detta fall en hävstång, och så glömde man klassperspektivet och männen, och vips......rekyl, samhället blev inte som man trodde, och den där verkligheten, det funktionella, behövde något mer än bara en godtycklig odefinierbar värdegrund. Rekylen (back-lash) är alltså inte i första hand ideologisk, utan funktionell, och styrs av magen, förs kommer magen, sedan moralen, och före magen kommer tryggheten/säkerheten, motsatsen till oron, och det är den där förbaskade oron (oro = inadekvat verklighetsuppfattning) som ställer till det, oro istället för tillit, och oro som föregåtts av högmod, brukar inte bli helt lyckad. S.W

    SvaraRadera
  11. Sorteras först "fobierna" (de icke patologiska)
    men underförstått
    brottsliga tankarna
    (frlt känslorna)

    in och grupperas erhålls följande information från wiki:
    (när det inte efterföljs av (kategori, sida) är det artikel)

    FOBIER

    B Bifobi
    H Heterofobi
    H Homofobi‎ (1 kategori, 11 sidor)
    H Homofobi
    L Lesbofobi
    T Transfobi
    T Transfobi‎ (1 sida)

    Sedan kommer en religiös fobi:
    I Islamofobi

    (och är man i hyfsat sunda vätskor är det ställt utom rimligt tvivel att tro att det är gud som skrivit en bok_), dvs det är en inadekvat verklighetsuppfattning att tro på guds ord, skrivet av människohand, däremot är det väl inte helt koko att i allmänhet känna att det känns bra, att tro på ngt högre väsen) Detta går att mäta med en MRC, individer med brist i serotogena systemet (Svanskärnorna) tenderar att behöva tro på tomtar och troll för att inte bli oroliga, och då är det sas adekvat, men lika gärna kan man knapra Johannesört, det blir ungefär samma resultat.

    Så bortser man från de bokstavssexuella minoriteterna och fobier för detta, tex fobi mot homosexualitet, hur man nu kan ha det, om det inte står i ngn profetisk bok, så finns det en annan grupp, som inte är fobier, utan -ismer, ismer är sas mer ideologiska, och klurigare att artbestämma till sitt väsen.

    A Antisemitism
    H Heterosexism
    M Manschauvinism
    R Rasism‎ (9 kategorier, 69 sidor)
    R Rasism
    S Sexism‎ (4 sidor)
    S Sexism

    (var defaitism kommer in framgår inte)

    Sedan kommer en grupp ord som är lite överkurs, de som slutar på -i.
    Misandri
    Misantropi
    Misogyni

    lite vetenskapligt, antropologi eller etnologi eller ngt.

    avslutningsvis en grupp/hänvisning som innehåller endera ordet
    hat eller fientlighet, en fiende är en fiende, och fienden ska respekteras, annars vinner man inte, utan springer i själva verket fiendens vägnar. det inte heller så smart.

    F Främlingsfientlighet
    Självhat
    Självhatande jude*

    * Det är en märklighet att bara en typ av etnisk grupp ska sticka ut som självhatande på wike, varför inte självhatande Svensk, självhatande same, självhatande kvinna, självhatande fascist, självhatande bög, självhatande nymoderatledare, självhatande olycka, självhatande vanmäktig, självhatande kulturskribent :-) nä, nu börjar det gå över styr. Människor i vanmakt, ute i förorten, utan goda förebilder, som för höra välsmord politisk korrekt svenska om allas lika rätt och värde, har en adekvat anledning att hata, av sannolikt samma anledning som hatande infödingar som ogillar kulturella nymodigheter i hembygden. Det svårbegripliga självhatet gäller väl mer personer i maktutövande position, eftersom alla vi gemener, inte alltid orkar ta i tu med tramset, det leder ju ingenstans, att sitta och peka finger och förtäckt utöva hat, genom att förskjuta alla som inte är frälsta av den nya normen, normen i bubblan. Problemet är inte olika bubblor, utan den egensinniga idé att just denna norm, identitets-normen för eget, ska upphöjas till allmän maxim.

    Det vore på sin plats, att utöver beskrivningen av självhat universellt som egenskap och koppla till avund, även ta upp alla möjliga självhatande grupper, att hata andra är att hata sig själv, dvs att inte klara av att överkomma en ganska knasig eller rent av avvikande känsla från vad som borde vara normalt. S.W

    PS det kan förekomma spår av ironi mellan raderna. DS

    SvaraRadera
  12. Känsla

    Emotion och affekt är hyfsat ekvivalenta uttryck
    som används synonymt med eller som aspekter av känsla.

    Känslor skiljs ofta från de närliggande och mer distinkta, mentala tillstånden (stämningslägen) som är besläktade med känslor, men varar över längre tid, tex förälskelse eller förstämning.

    När en känsla uppstår är det:

    en psykisk reaktion på något som föregått.

    Känslan är reaktiv, en reaktion av något föregående:

    Händelse, upplevelse, förnimmelse, minne eller tanke.
    tex doften av ngt, (kan skapa hunger eller begär/sug, vilket inte anses vara en känsla utan ngt er primitivt, ungefär som sexualitet.

    Känsloyttringar
    Känslor innefattar upplevelser
    fysiologiska förändringar
    beteendetendenser

    Känslor har olika och speciella kroppsliga uttryck,
    ofta ansiktsuttryck och/eller kroppss
    pråk.
    Dessa uttryck är universellt likadana och
    anses ha en genetisk eller biologisk grund.

    ilska/hat kan således vara både adekvat eller inadekvat.
    men det är samma upplevelse av känsla, den har bara fel referens
    i verkligheten.

    (ungeför som en hund som viftar på svansen
    eller en svanmamma som fräser) är adekvat,

    och ofta kan inte hjärnan skila mellan universalier och partikulärer, varför vi generaliserar, och tenderar till
    att dra allt över en kam, tex flugsvampar är giftiga -->
    svampar är generellt sett ngt an ska akta sig för.

    diskimineringen av kopparormar eller snokar är ju inte helt
    snäll, bara för att de fåtaliga huggormar något sett ngn gång
    anses gälla alla ormar. Eller att tex nio av 10 socialarbetare är socialister och anser att statens, dvs deras eget subjekt, så gå före en förälders (vad Pippi långstrump handlar om), dvs bara för att 9 av 10 socialarbetare hatar praktiserad indivudualism och har Pippi-långstrumfobi, så behöver ju inte alla socialarbetare ha ärvt socialpolitiska institutets socialistiska norm, att statens ska lägga livet till rätta för allmänheten, det kan ju finnas en risk att socialarbetar väljer ett yrke med stark maktutövning, lite som vissa psykologer, bara för att de inte begriper sig på sig själva.
    Alltså, detta med att söka sig till forum för makt, och trycka på andra sitt subjekt i kraft av auktoritet, är inte alltid sunt, ur ens ett normperspektiv.

    Känslor (de dirkta_) kan ofta ha fysiska uttryck
    som svettningar, rodnad, pirr i magen etc.

    Genom att känslor kommer till uttryck
    har de funktionen att inducera eller kommunicera
    med omgivningen, endera välgrundat eller manipulativt.

    En person som gråter är ledsen (eller låtsas vara ledsen)
    En person som skrattar är glad (eller låtsas vara glad)

    Skam är nog den enda känslan som är knepig, då psykopater inte vet vad skam är, men tidigt lär sig att normalen känner skam, och vet hur detta kan utnyttjas. Detta är rysligt, i synnerhet när det utövas mot barn.

    Känslor kan bidra till att förbereda människan för utmaningar,
    som att behöva ta itu med något svårt. S.W

    SvaraRadera
  13. Känslor är

    1. biologiskt medfödda (oftast kortvariga och direkta)
    2. inlärda och varar över en längre period
    3. orena, dvs blandade och föremålet för dem inte adekvat (oklart)

    Känslors kan vara manipulerade, överlagda,
    tex resultat av kognitiva överläggningar som
    innefattar hänsyn till olika värden, erfarenheter,
    trauman eller bara bedömning av handlingsalternativ.
    (vilket känsoläge som är mest gynnsamt, som tex att människor
    inte har skam, förrän efter de blivit ertappade, då känner vi
    djuuuuup ånger, men den är så klart spelad, eftersom alternativet
    att göra dumheter, och inte spela upp ångerkortet, innebär att du
    indirekt erkänner att du är psykopatisk.

    Det finns mycket som talar för att känslor
    är ett maktmedel, som används för att manipulera
    omgivningen dit man vill, och att vissa människor
    är bättre på att känslostyra omgivningen än andra.

    Den föreställda föreställningen om verkligheten,
    är ofta känslostyrd.

    Ett annat synsätt är att inlärda manipulerade känslor,
    tex att fördöma någon och få vederbörande att känna skam,
    är automatiska reaktioner som föregår det kognitiva
    överläggandet.

    Många människor, alltför många, har egna uppfattningar,
    men vågar inte torgföra dessa (jämför torgskräck) av
    rädsla för att bli anklagad eller fördömd av ngn som
    pekar finger, dvs vi stryper vår egen uppfattning, självcensur,
    av rädsla för att inte passa in i den rådande normen.

    Svensk flyktingdebatt är ett gott exempel på vår kollektiva rädsla för att avvika från en norm, när vi konstruerar en norm av ngt (utifrån ett maktperspektiv i media) som ingen egentligen vet vad det är, utöver en värdering som är allmänt bra att tycka (Framgångsrik i rätt kontext), tex allmän identitetspolitik,
    att vara mot ngt (normen), i syfte att ge makt till den nya normen (av normavvikare) och sedan agera inkvisition mot alla som inte heilar med, det är sas inget nytt under solen. Bara olika maktperspektiv, och om ngt inte går som det borde, så kommer ofta ganska kraftiga reaktioner, oftast emotionella. S.W

    SvaraRadera
  14. Klurigheten ligger i att lista ut sambandet mellan tankar och känslor; och efter ett nobelpris i ekonomi. Psykologen Daniel Kahneman forskning har haft stort inflytande inom en rad olika områden, utöver ekonomi och psykologi, tex medicin och politik.

    att tänka snabbt är system 1 (det fördomsfulla tänkandet)

    att tänka långsamt är system 2 (det analytiska tänkandet)

    Kombinderas tänke med känsla ges en matris:

    X 1. Tanke snabb 2. Tanke långsam

    Y

    I. Grundkänsla

    II. Manipulerad känsla
    Du manipulerar eller
    Du är manipulerad av annan
    (spegelneuron är klurigt och förbises här)

    III. Oren inadekvat koko-känsla,

    att tex vara rädd eller känna
    aversion/;hat av inre föreställningar.

    Det är när man kopplar tanke med känsla, i synnerhet de manipulerbara, och fogar samman detta med TOM, theory of mind som det blir intressant:

    Intentionalitet

    1a graden - vara medveten om sitt eget medvetande, tex en hund
    2a graden - sannolikt chimpanser och definitivt normala 5-åringar.
    3e graden - att tänka hur en annan person tänker att du tänker
    4e graden - att tänka hur annan person tänker att du tänker om denna
    osv.

    Hamlet av Shakespeare anses handla om i var fall 5e eller 6e graden, eftersom man även hoppar mellan att vara vansinnig, påhittat vansinnig, eller om det är vansinnigt att spela vansinnig för att få reda på det som, om det nu existerar, skulle kunna vara sant.

    Alltså att tänka hur ma kan överlista övriga manipulatörer i flera led, att abstrahera. Hur tänker sig manipulatörerna att de ska överlista och styra över hur folk ska tänka, och hur tänker sig manipulatörerna att andra manipulatörer ska tänka för att manipulera samma folk och fä, och hur tänker man att man ska överlista de manipulatörer, som ska manipulera andra manipulatörer att bli mindre framgångsrika. Den abstraktionen är inte så svår, utmaningen är mer vad syftet är, möjligen målet, och vilka metoder som ska användas.
    Här gäller det förutom en vilja (och intention av i vart fall 4e graden) hitta rätt förmågor, dvs människor som kan manipulera känslor och dessa kan man ju köpa för pengar, tex skådepelare eller gycklare eller kändisar, och förmågan är alltså dels att ha resurser, och sedan måste man ha en scén, en föreställning, tex en tidning, TV-kanal eller annat forum, och gärna även en situation att utnyttja, tex ett dött barn på en strand eller något annat eländes elände.

    Grundkänslor (som kan anses vara relativt nära din egen verklighet)
    AKA: basaffekter, grundemotioner och grundaffekter.

    En grundkänsla är en känsla som är basal, i vart fall mer grundläggande biologiskt än andra känslor.


    Grundkänslorna är (enligt Tomkins):
    Det finns en massa andra förståsigpåare)

    +
    Glädje/stolthet

    Intresse/nyfikenhet

    Förvåning

    -
    Rädsla
    Sorg/Ledsamhet
    Ilska

    Avsky
    Äckel/Avsmak
    Skam

    S.W

    SvaraRadera
  15. Skam anses vara en liten specialare, då den sas egentligen inte är bra för dig som individ, det ger människan ett handikapp, att inte agera egenmäktigt, och ger de utan skamkänslor många fördelar, å andra sidan är skam, sannolikt kopplad till normbeteende, oavsett norm, och är i själva verket en urkraft som gör att samhällen, normhomogena, förutsättningar att fungera kollektivt. Det är här det är så otroligt intressant med var arbetarrörelsen är på väg, detta med hederlighet, hedersord, att vara pålitlig, strävsam och pråper, kanske inte direlt är framgångsegenskaper idag, och då kommer nya normer, som det är skamligt att avvika från. Mycket talar för att män oftare går i bräschen för att bita huvudet av skammen, och när är SD ett utmärkt exempel, rätt eller fel, det krävs ett visst mått av självständigt tänkande och att strunta i omgivningens fördömanden, för att gå mot den rådande normen, och detta perspektiv är nog svårt att se, eftersom normen ökar skuld-/skambeläggandet med i många fall overhäftig argumentation, och sas helt missar sakfrågan, eller förmågan att se i vart fall 3e graden av intentionalitet, hur ser de på vår syn av dem? Detta är väl det självmål man själv gjort, eftersom man själv tillämpat samma taktik på andra, lyckats, men alltså missat den egna bubblan, man regregerar tillbaka till första gradens intentionalitet, blir en älg, och ser inget annat än sig själv, dvs en fyraåring i trots.
    Det är då man börjar veva på med intersektionalitet och svåra krumbuktord, som man inte förstår, att andra förstår, att de själva inte förstår, och nästan lika illa blev det med feminismen, det tappade helt mening, när den slutade betyda ngt begreppsligt, och fick innebörden allt som inte är dåligt manligt, dvs inte-människorna tog över hjärnkontoren, men fullständigt innehållslösa budskap, till på köpet innehållslösa politiker. boken halvvägs är det mest innehållslösa plattider man kan tänka sig (på den nivån) Språket har tappat fotfästet i verkligheten. S.W

    SvaraRadera